Mellan januari och september i år föddes 62 levande barn i Lysekils kommun, enligt preliminär statistik.
OBS! Till och med morgonen måndag den 12 december kan du läsa vår e-tidning gratis. Klicka HÄR för att ta del av årets andra JULSPECIAL. Du kan förstås även läsa äldre utgåvor flera år tillbaka. Ladda gärna ner vår app för bästa läsupplevelse!
Trevlig läsning!
– Vi har jämfört med statistik för motsvarande period tillbaka till år 2000. Inte något av dessa år har det fötts färre barn än i år under årets nio första månader i Lysekil, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.
En trend i landet som helhet är att kvinnor föder allt färre barn.
Den summerade fruktsamheten minskar. Summerad fruktsamhet är ett demografiskt mått som visar hur många barn en kvinna väntas föda under sin livstid. Eftersom det utgår från hur många barn som faktiskt föds så kan det ändras från år till år – och ger därför en bra bild av befolkningsutvecklingen.
– I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har det sjunkit och i fjol var det 1,7 barn per kvinna, säger Vitor Miranda, demograf på SCB. Han fortsätter:
– I Lysekil har den summerade fruktsamheten sjunkit sedan år 2010. Från 2,1 barn per kvinna till 1,8 barn i fjol. Kommunen följer med andra ord utvecklingen i riket.
Fruktsamheten i Sverige har historiskt varierat över tid. Den påverkas bland annat av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som till exempel förändringar i familjepolitiken.
– Men de senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå.
