Alla lokala partier har en historik i enstaka frågor som man helst inte vill prata om. Jag tror till exempel inte att Lysekilspartiet i sin nästa valkampanj kommer att basunera ut att det var deras avgörande röst som lade grunden för att några av Lysekils små förskolor lades ner. Jodå, Lysekilspartiet bestämde sig till slut att den kostsamma omlokaliseringen, det var något som de trodde på. Dock slår man inte den blunder allianspartierna gjorde när man, tillsammans med halva socialdemokratiska skaran, fick snilleblixten att bygga ett nytt gymnasium. Jag tror knappast att gymnasiet i Rinkenäs kommer att pryda några valplakat. Att så konsekvent driva en fråga och sedan brutalt få se ett resultat som under många år levererar extrakostnader i mångmiljonklassen kan inte vara roligt. På ett sätt förstår jag de inblandade, att de helst undviker att prata om det. I stället kanske man väljer att prata om hur duktiga pedagoger det är på skolan. Men de duktiga pedagogerna fanns på plats redan innan flytten. Problemet är att vi kanske, om några år, inte har kvar dessa duktiga pedagoger, just på grund av en kostbar flytt.
”Se framåt, älta inte det som varit”. Ja, det är en kommentar som allt som oftast dyker upp när exempelvis gymnasiet är på tapeten. När facit visar att det blivit fel tar argumenten slut, det är helt naturligt. Därefter kommer nästa kommentar, som ett brev på posten; ”Nu är det som det är, och vi får göra det bästa av situationen”. Jag håller inte riktigt med. Jag tycker att man ska lära av historien. Så att man nästa gång kan stå upp och säga stopp. Att man som individ själv kritiskt granskar underlag som presenteras. Vare sig det gäller vågkraftsföretag som ska leverera 1000 nya jobb, eller om det handlar om ”Monumentbyggare” i form av politiker och tjänstemän. Här har vi alla ett ansvar. Eller som polisen förklarar till de som på något sätt blivit lurade av mindre nog-räknade individer. ”Låter det för bra för att vara sant, då är det inte heller sant”…
Läs mer i papperstidningen eller på buyandread.
