Fr v Leif Berndtsson (Thordénstiftelsen), moderator Veronica Hejdelind, Marianne Thordén, Per Arwidsson, Åsa Torstensson (Leader Bohuskust och Gränsbygd)

Hur finansierar vi en hållbar framtid i Bohuslän?

2021-12-15 Detta var temat för en heldagskonferens som Thordénstiftelsen, Arwidssonstiftelsen och Leader Bohuskust och Gränsbygd stod som arrangörer för. Goda exempel varvades med fördjupande kunskap om innovativ kapitalförsörjning, exempel på nyskapande och prisvärda boendelösningar samt exempel på hur ta tillvara på lokalt engagemang och entreprenörskap.

Konferensen hölls i nybyggda CirkusKvarnens lokaler i Grohed, Uddevalla. CirkusKvarnen är ett hjärteprojekt som ägs och drivs av föreningen Reinos vänner – Bohusläns cirkussällskap. Byggnaden fick Uddevalla kommuns byggnadspris tidigare i år.
Marianne Thordén, Per Arwidsson och Åsa Torstensson från Leader välkomsttalade innan drygt tio olika talare tog vid som på olika sätt gav exempel och tankar kring hur en hållbar framtid i Bohuslän skulle kunna finansieras.
Först ut var Nils Björling, arkitekt och universitetslektor i stadsbyggnad vid Chalmers som talade om Platsutveckling och de utmaningar och möjligheter som finns för lokalt-regionalt samarbete.

Lyfte fram utvecklingsbolag
Thomas Norrby, l ärare i landsbygdsutveckling och Samverkansansvarig för området landsbygdsutveckling på institutionen för stad och land på SLU – Sveriges lantbruksuniversitet., berättade om LEA – Lokal Ekonomisk Analys och vikten av att definiera vart man är på väg, att själv forma berättelsen för att se resurserna. Han gav också exempel på intressanta utvecklingsbolag som bildats runt om i Sverige, såsom t ex GUBIS på Gotland, utvecklingsarbetet man gjort i Vingåkers kommun och i Vollerim som har åtta bygdebolag.
Thomas talade också om crowdsourcing som ett sätt att inte bara resa pengar genom crowdfounding, utan detta vidare begrepp möjliggör att växa hållbart genom att också dela idéer, samarbeten med mera. ”Kollaborativ ekonomi” var ett förslag från honom för att ta Bohuslän framåt och Thomas belyste också finansiella möjligheter till utveckling via att starta olika lokala finansiella hubar, såsom t ex Åre lokalkapital.
Lisa Lundin, Regionutvecklare på näringslivsavdelningen på VGR – Västra Götalandsregionen, redogjorde för RUS, Regionens Utvecklings Strategi 2021-2030. I VGR ingår 49 kommuner. Målet är att tillsammans göra VGR till ett föredöme för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. Detta görs genom långsiktig prioritering på att stärka innovationskraften, bygga kompetens, öka inkluderingen och knyta samman Västra Götaland. Kraftsamling görs tvärsektionellt genom digitalisering, elektrifiering och cirkulära affärsmodeller.

Finansiella resurser
Politiken har gett regionen 1 miljard kr i fria pengar att jobba med utveckling för och dessa pengar ska ut och jobba i samhället. Det finns finansiella resurser att söka för utveckling hos regionen för företag och projekt. Mer information om dessa resurser och villkoren för att få dem finns att läsa på VGRs hemsida.
Lena Falkheden, arkitekt och forskare på Chalmers för Hållbar utveckling talade om Boendebaserat tillväxt på landsbygden – en möjlighet för Bohuslän där Lena gav exempel på självorganiserat boende och också talade om dagens boendeutveckling.
När det gäller boendeutveckling finns ett ökat intresse för att bo och leva på landsbygden idag. ”4 av 10 svenskar kan tänka sig att flytta från storstäderna om pandemin håller i sig och trenden med distansarbete fortsätter” enligt Sifoundersökning 2020.
Det pågår en tyst revolution av arbetslivet samtidigt som vi ser en ny grön våg med flytt från stad till land. Närhet till natur och vatten, lugnare livstempo, att kunna leva mer hållbart och klimatsmart i vardagen, sociala sammanhang, närhet till släkt och vänner, trygghet, plats för odling, småskalig djurhållning, hobbyverksamhet, delaktighet och medskapande, möjlighet att påverka sin livsmiljö och även tidigare kopplingar till en bygd är viktiga faktorer för att flytta ut på landet.

Brist på bostäder
Den största utmaningen för boendebaserad tillväxt i Bohuslän är bristen på attraktiva bostäder till rimliga priser, speciellt i kustkommunerna.
En möjlighet är att fritidshus omvandlas till helårsboende i och med möjlighet till distansarbete, men det behövs mer för att fylla behovet av nya typer av bostäder och ett utbud som möjliggör för grupper utan stora förmögenheter eller årsinkomster att få ett permanentboende till rimligt pris.
Lena Falkheden gav exempel på sådana nya bygg- och boendeformer: byggemenskaper, gemenskapsboende, kooperativa hyresrätter, hyresrätter byggda av allmännyttan, bygdebolag eller utvecklingsbolag (Viskaforshem, Stavsjögården – Kiladalens UtvecklingsAB), ekobyar (Skärkäll i Bottna/Gerlesborg, Utsikten södra Orust), småhusbyn i Uddebo i Tranemo kommun, organiserat självbyggeri – enskilt och tillsammans (Egnahemsfabriken på Tjörn).
För att åstadkomma en boendebaserad tillväxt på landsbygden behövs samverkan, proaktiva kommuner, stödjande strukturer, lokala exempel, innovation och initiativ.
Paula Oksanen var näste talare och berättade utifrån sin egen boenderesa om byggandet och realiserandet av Hogslätts vänboende som ligger i närheten av Gerlesborgsskolan i Tanums kommun.
Tomas Andrén från Mjöbäcks Sparbanks Stiftelse för Utveckling i Trivselbygden berättade om hur lokala sparbanker kan vara en resurs i bostadsutvecklingen. Tomas gav exempel på två pågående intressanta projekt där Sparbanken är involverad och bidrar till landsbygdsutveckling genom bostadsbyggande.. Det första exemplet är Lövbacken där man bygger hyresrätter i Älekulla och det andra exemplet är Solhöjden där man bygger villor i Överlida.
Tomas Andrén betonade att investeringsstödet är avgörande för att kunna bygga prisvärt boende på landsbygden, vilket Lena Falkheden och Paula Oksanen instämde i och skickade med som viktigt budskap till närvarande politiker.
Lena Mossberg är till vardags professor vid Handelshögskolan i Göteborg och forskare i hållbar konsumtion och hållbara upplevelser. Hon berättade om hur Brodalen utvecklats till ett klättermecka, om resan med att utveckla Villa Bro, byggandet av Bro Boulder och nu senast byggandet av Bro Coworking. Bro och Brodalen har blivit attraktiv för klättrare att flytta till. Många av dem är akademiker och/eller så kallade ”digital nomads” som kan jobba på distans, men som nu fått möjlighet till arbetsgemenskap via Bro Coworking. Här finns ett nätverk av likasinnade med samma intressen. Det är relativt unga personer som flyttar hit och bildar familj och Lena berättade att det idag är ca 30 barn i kö till förskolan. Just nu är detta det område i Lysekils kommun som växer.
Helena Olausson, VD på allmännyttiga bostadsbolaget Årehus AB berättade om utvecklingsarbetet Årehus är aktiv part i där Duved är pilot för framtidens samhällsbyggnad. Duvedmodellen är tänkt att visa att en by i Jämtland kan stå modell för en hållbar samhällsutveckling genom att ta avstamp hos invånarna.
Anna Lärk-Ståhlberg från Fyrbodals Kommunalförbund pratade om de stöd som företag kan söka via detta förbund och hur dessa stöd ser ut. Det positiva är att det är många olika stöd som finns men, det kan vara svårt att hitta rätt bland all information. Det finns finansiella stöd, rådgivning, samverkansstöd med mera. Ett tips är att ta hjälp av ALMI som fått till uppgift att hjälpa till att stödja, lotsa och informera om de stöd som finns. Ett annat tips är att söka efter stipendier och bidrag i stiftelsedatabasen hos Länsstyrelsen. Håll kontakt med näringslivsutvecklaren i din kommun och ta hjälp av flera aktörer – de har olika verktyg att bistå med.
Dagen avslutades med en paneldiskussion om möjlig vidare finansiering där Krister Olsson och Carl Dahlberg från Leader utvecklade en möjlig tanke om bildandet av en insamlingsstiftelse för Bohuslän för investering i utvecklingsinsatser.
Marianne Thordén och Per Arwidsson var bägge nöjda med dagen.
– Jag är väldigt nöjd med dagen och ser nya samverkansmöjligheter för Bohusläns bästa. Detta är tanken att vara en början på en ny samverkan, förklarar Marianne.
– Vi satt i samtal med Thordénstiftelsen redan dagen innan denna konferens och hade bra och kreativa samtal om hur vi skulle kunna samverka och hur vi skulle kunna hjälpas åt att finansiera i hållbar utveckling för Bohuslän. Men det får inte bli för byråkratiskt, samtidigt som vi måste ha kontroll när pengarna ska fördelas om vi blir tre olika aktörer i detta.
– Det krävs samordning på stiftelsenivå men det är också mycket viktig med lokal förankring, tycker Per och Marianne håller med.
– Det är nästan det viktigaste om pengarna ska få rätt verkan och komma till bäst nytta.
Text & Foto:
Margareta Anderberg

Publicerad: Uppdaterad:
Nyhetsarkiv