Detta var temat tillsammans med exempel på framgångsrika sätt att ta tillvara lokalt engagemang och entreprenörskap då Hela Sverige ska leva (HSSL) Fyrbodal tillsammans med Coompanion Väst och Studieförbundet Vuxenskolan bjöd in till konferens på Bohusgården i Uddevalla.
OBS! Till och med morgonen måndag den 28 november kan du läsa vår e-tidning gratis. Klicka HÄR för att ta del av årets första JULSPECIAL. Du kan förstås även läsa äldre utgåvor flera år tillbaka. Ladda gärna ner vår app för bästa läsupplevelse!
Trevlig läsning!
Samhällsföreningar, tjänstemän, kommun- och regionpolitiker, representanter för Skärgårdarnas Riksförbund, Leader – Lokalt ledd utveckling, Sparbanken, Mikrofonden Väst och forskare samlades på Bohusgården i Uddevalla för att under två dagar konferera om dagens och framtidens förutsättningar i Fyrbodal. Många goda exempel varvades dessa två dagar med fördjupad kunskap om innovativ kapitalförsörjning, nyskapande boendelösningar och framgångsrika sätt att ta tillvara lokalt engagemang och entreprenörskap.
Kristina Jonäng, ordförande i Regionutvecklingsnämnden, hade med sig ett glatt besked till Dalsland som från regionen får en paketsatsning på totalt 48 miljoner kronor på kollektivtrafik, mobiltäckning och turism.
På konferensen fick Dals Långeds Utvecklingsråd ta emot pris för Årets Lokala Utvecklingsgrupp av Jan Hognert. Gruppens representanter Barbro Erlandsson Bratt och Roger Karlsson var på plats för att berätta om alla – de är många – initiativ som tagits och tas för att utveckla Dals Långed. Lysekilsposten har tidigare skrivit om deras arbete i tisdagens tidning och att de också är nominerade av HSSL Fyrbodal till rikspriset ”Årets lokala utvecklingsgrupp”, som avslöjas på riksorganisationen HSSL möte 24 november.
Jan Hognert, ordförande Hela Sverige ska leva Fyrbodal och Magnus Ek, ordförande för riksorganisationen och moderator inledde med att hälsa välkommen och berätta om organisationen och var man står idag.
Grön våg 2.0
Thomas Norrby från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) redogjorde på temat ”Gröna vågen 2.0” att post coronan (de två senaste åren) visar på en tydliga nettoutflyttning till mindre kommuner. De tre största kommunerna i Sverige har tappat 70 000 invånare förra året i inrikes flyttningar och det är ett uppsving till landsbygdskommunerna och omlandet till stadsregionerna. I Sverige ökade 2021 befolkningen i 19 av 21 län och i 205 av 290 kommuner. Fortsätter dagens geografiska trend vad beträffar barnafödande kommer vi 2026 ha fler barn som föds utanför våra storstäder än i dem.
Thomas Norrby gav också flera goda exempel på lokala utvecklingsaktiebolag, en bolagsform anpassad för lokal finansiering där medborgarna bildar ett gemensamt bolag och investerar i t ex bostäder, lanthandel, skola och annan infrastruktur och service som utmärker arbete med landsbygdsutveckling.
Bygg- och bogemenskaper möjliggörare
Magnus Skånberg, projektledare för Leaderprojekt Dalslands Folkhögskola tillsammans med Elinor Askmar, processledare Fyrbodals Kommunalförbund är tillsammans en kunskapsbank för alternativt byggande och de gav många exempel på lyckade bygg- och bogemenskaper.
Detta är ett sätt att kunna bygga och bo billigare där det är för dyrt att köpa hus eller bygga nytt för en normalfamilj eller pensionärer (t ex populära sommarorter där kapitalstarka storstadsbor köper upp husen) eller där husen är för lågt värderade för att få banklån men där en bogemenskap kan lösa problemet.
För äldre som bor på landet kan detta vara ett sätt att kunna bo kvar, fast i ett nytt boende utan att behöva ta hand om ett stort hus. Detta blir också en drivkraft för att starta flyttkedjor med möjlighet för barnfamiljer att hitta bostad.
Uddebo, Stjärnsund, Kiladalen, Skärkäll Ekoby och Hogslätts Vänboende i Gerlesborg, Charlottendals Ekoby, kooperativa hyresrättsföreningen Stacken i Bergsjön med landets lägsta hyror , Lagnö Bo bo- och byggemenskap i Trosa och Grobund i Danmark är några av de spännande och lyckade exempel som Magnus Skånberg och Elinor Askmar tog upp.
Egnahemsfabriken
Tinna Harling, projektledare för Egnahemsfabriken på Tjörn, berättade om verksamheten där husbyggare får möjlighet att genomföra byggprojekt i ett sammanhang där det finns gemenskap, hjälp och kunskap. Och byggandet är socialt: tillsammans, för- och med varandra.
Grannskapskontor
Grannskapskontor, eller co-working som det också kallas, har blivit allt populärare post corona. Ett grannskapskontor ligger nära bostaden, ofta så nära att du kan gå eller cykla dit. Där ges möjlighet att jobba i en professionell miljö, uppkopplad mot arbetsgivaren och med grannarna som kollegor. Var och en sköter sitt men med möjlighet till trevliga fikastunder och lunchraster. Lotta Åberg från Coompanion Fyrbodal berättade om distansarbete som den nya normen och hur skapa kontor som möter efterfrågan. Coompanion har tagit fram en handbok (som finns digitalt) för den som är intresserad av att skapa ett grannskapskontor i sitt område.
Eva Ternegren, Coompanion Göteborg, berättade om olika affärsformer som kan var aktuella för bygg- och bogemenskaper.
Lena Mossberg, ordförande för turismforskning vid Göteborgs Universitet och ägare till Villa Bro i Lysekils kommun var på plats för att berätta om fenomenet och affärstänket bakom upplevelseområdet som skapats i Bro under de senaste fem åren. Intresset för klättring ger tillväxt och inflyttning av akademiker och barnfamiljer. Idag bor 100 klättrare året runt i området, det är kö av barn till skolan och distansarbete från Bro co-working är en del av livsstilen.
Ekonomisk verklighet – och hjälp
Magnus Olsson, VD Dalslands Sparbank, berättade utifrån sitt perspektiv om den ekonomiska verkligheten för kust- och landsbygdsbor. Han ser strandskyddet som en hämsko och förespråkade slopat strandskydd för att få till en positiv befolkningsutveckling genom möjlighet att bygga attraktiva boenden i Dalsland.
Jan Svensson, verksamhetsledare Mikrofonden Väst, berättade om sin verksamhet som ger kooperativ och civilsamhälle tillgång till riskkapital.
Mikrofonden kan t ex gå in och hjälpa till med borgen och garantier, mjuka lån och mikrolån och andra finansieringsformer till föreningar och kooperativ. Så t ex har man kunnat hjälpa Egnahemsfabriken, Gröna klustret och fiberföreningar.
Lokalt ledd utveckling
På konferensen talade också Lotten Hjelm, ordförande i Skärgårdarnas Riksförbund om förutsättningar att vara fastboende vid kust och på öar. Berit Gullbransson, vice ordförande i Bohusläns Skärgårdsråd beskrev verksamheten i Bohuslän. Jennie Seimark projektkoordinator Leader Bohuslän och Kerstin Söderlund, verksamhetsledare för Leader Dalslands Framtidsbygder berättade om deras arbete med Lokalt ledd utveckling.
Tomas Forslin, processledare Fyrbodals Kommunalförbund, gav en inspirerande attitydingång i att inte se sig som ett offer, en fånge under förutsättningarna på landsbygden utan att själv skapa mervärde, attraktivitet och stolthet för bygden, orten, samhället där man bor. Med andra ord mindre gnäll och mer fokus på bygdens företagsamhet för att skapa utveckling och framtidsanda.
Rolf Berg, Sörbygdens Utveckling i Hedekas AB berättade om den innovative och nytänkande Handlarn i Hedekas.
Anna Lärk Ståhlberg, förbundsdirektör och Christel Thuresson, näringslivsstrateg och processledare, talade om Fyrbodals Kommunalförbunds perspektiv på en hållbar framtid på landsbygd och kust.
