Panelen Fr v Gunnar Bäck, fil.dr, Louise Thunström, riksdagsledamot, Mats Rosengren, professor i retorik, Olle Törnquist, professor em i statskunskap, Lars Boberg, jurist, Johan Öberg, f. d. kulturråd.

Yttrandefriheten i knipa?

Hearing på Hav och Land i Hunnebostrand

2023-12-01 Berättarföreningen Lyssna och Lär, Bottna filosof och Gerlesborgsskolan har tillsammans anordnat en hearing om yttrandefrihet. Den inleddes med att ett antal inbjudna gav sin bild av ämnet.

De inbjudna var: Olle Törnquist, professor em i statskunskap, Johan Öberg, f. d. kulturråd, Lars Boberg, jurist, Mats Rosengren, professor i retorik. Gunnar Bäck, fil.dr och Louise Thunström, riksdagsledamot.
En liberal demokrati förutsätter yttrandefrihet. Motsatsen diktaturer saknar till stor del yttrandefrihet. Om yttrandefriheten begränsas vad händer då med den liberala demokratin? Hur mycket kan den begränsas utan att den liberala demokratin upphör?

Alla har yttrandefrihet
Yttrandefriheten lagstadgas i EU.s portalparagraf, artikel 11. Den säger att
1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.
2. Mediernas frihet och mångfald ska respekteras.
Även i den svenska grundlagen stadgas yttrandefrihet.
Men världen förändras. Det finns idag länder inom EU som vill begränsa yttrandefriheten och vi kan även i Sverige skönja tankar på begränsningar.
Även om vi har yttrandefrihet är inte allt tillåtet; att hota med våld, kränkning, industrispionage, personangrepp, förtal, diskriminering och program mot mobbning (som även omfattar ord) kan vara straffbart. Även den som avslöjar militära hemligheter kan ofta straffas. Lagstiftningen varierar mellan olika länder. I Sveriges finns en lagstiftning om hets mot folkgrupp som gör det kriminellt att hota eller uttrycka missaktning mot folkgrupper.

Ansvarig utgivare
Media – till exempel tidningar och olika TV-produktioner har en ansvarig utgivare som ska garantera att otillåtna utsagor stoppas. Digitaliseringen har inneburit att flera social medier har uppstått. Dessa omfattas i dagsläget inte av att det finns ansvarig utgivare som har till uppgift att stoppa de ovan nämnda straffbara inläggen Det betyder att vem som helst i princip kan skriva vad som helst på sociala medier. En enskild person som anses sig utsatt kan försöka driva en juridisk process, men får då göra det ensam.

Ha rätt att kritisera
Det går att se yttrandefrihet på några olika sätt: Yttrandefrihet, yttranderätt och yttrandeplikt. Exempel på rätt att yttra sig handlar om att kunna kritisera den chef som ska sätta lön, utan att lönen påverkas. Yttrandeplikt kan ses som en plikt att försvara människor som av någon anledning t.ex. förtrycks i samhället och därmed far illa.
Den övergripande frågan som ställdes både i panelen och av åhörarna var: Hur ska vi arbeta för att bevara yttrandefriheten och därmed den liberala demokratin? Eller kanske ska vi se demokrati som ett övergående fenomen i världens historia? Alla som var närvarande ville att vår demokrati bevaras. Förslag som framkom var att skolan och utbildning måste vara en viktig plats där samtal om demokrati och yttrandefrihet försiggår – inte bara vid något tillfälle utan ständigt. Även samtal i det lokala samhället togs fram som viktigt. Medmänskliga samtal behövs inte bara för demokratin utan också för att minska den ensamhet som råder, inte bara bland äldre utan även hos ungdomar.

Text och foto:
Britta Wingård

Publicerad: Uppdaterad:
Nyhetsarkiv