När skolmaten inte är god går eleverna på Gullmarsskolan ofta ned till Ica eller köper en smörgås från kiosken på skolan.
– Jag märker verkligen skillnad både för mig själv och mina klasskamrater när maten inte är god. Jag brukar äta i skolan nästan varje dag men ibland blir det att jag går ner till Ica och köper en bulle. Den sista lektionen på våra långdagar, då är det omöjligt att hålla fokus, säger Oliver Larsson som går i nian.
Bredvid honom i ett konferensrum sitter även Olle Lycke som går i sjuan och Emil Arefjäll som går i åttan. De tre representerar sina årskurser i skolans elevråd. Något högstadieskolan valt att starta upp igen efter några år med fokusgrupper. Varje månad träffas elevrådet och ledningsgruppen för att prata om förbättringar och förändringar.
– Då kan även vi från ledningsgruppen vid tillfället efteråt ge en uppdatering till eleverna hur det gått och vad vi har kunnat göra för att förbättra något, säger Ann Söderberg, som är biträdande rektor och ingår i ledningsgruppen.
Viktigt inslag
Daniel Claesson, är socialpedagog och arbetar på Gullmarsskolan, berättar att lunchen, utöver att det är ett viktigt mål för eleverna för att orka skoldagen, för somliga elever också är det första eller enda varma målet de äter under dagen.
– Det är ett viktigt inslag i elevernas dag. Vi har elever som kommer hit som kanske inte ens äter frukost hemma och det här kan vara det målet de äter på dagen, säger han.
Skolan har tät dialog med Lysekils kostenhet för att kunna fånga upp vilka rätter eleverna gillar respektive inte gillar.
– De lyssnar när de får feedback och vi har ett jättegott samarbete. Eleverna har fått fylla i en enkät vad de gillar, säger Ann Söderberg.
Menyn planeras åtta veckor åt gången och enkätsvaren ligger till grund för den nuvarande perioden. På önskelista var mer enkel mat.
– Det som jag märkte framför allt att många gillar är mer klassisk mat som köttbullar och chicken nuggets, om det kan räknas som klassiskt, lite mer enklare mat, konstaterar Olle Lycke.
Elevrådsrepresentanterna berättar att de och deras kamrater inte bara vill att maten ska smaka gott utan även se aptitlig ut.
– Det är mycket utseendemässigt som eleverna inte tycker är bra. Många väljer att inte äta på grund av utseendet, men ibland när de smakar så tycker de att det är riktigt gott egentligen, säger Olle Lycke.
Emil Arefjäll håller med honom:
– Jag måste säga samma som Olle att utseendet är väl inte top notch men när man väl smakat så är det inte så dåligt egentligen. Om det är en gryta så blandar de i massor med olika grejer och då ser det inte så gott ut och det är ofta då folk inte äter.
Favoriten slängs mest
I februari skrev Lysekilsposten om hur kostenheten arbetar för att hålla nere matsvinnet och att de vill hitta en lösning så att både elever och de boende på kommunens omsorgsboenden ska ges god och näringsrik mat. Carina Törnbolm som är enhetschef på kostenheten sa då till LP att: ”Det spelar inte så stor roll om vi lagar bra och billig mat om ingen äter den. Vårt motto är att vi ska spara men inte tumma på kvalitén”. Något som är svårt i ekvationen är att när det serveras till exempel chicken nuggets, som ska vara en elevfavorit, är det samtidigt en dag med högre matsvinn än vanligt. Anledningen till det är svårt att veta, men det finns många faktorer som påverkar eleverna under lunchen. Att fylla upp tallriken när det är god mat men sen inte äta upp allt kan, bland annat, bero på att vännerna är klara och vill gå från matsalen eller att eleverna tar mer för att inte behöva ställa sig i kö igen.
– Vi fick veta att vi slängde 204 kilo mat på fyra dagar. Det är otroligt mycket och det är mycket pengar, säger Olle Lycke.
Slopat frukten
Daniel Claesson håller i det här elevrådsmötet och berättar att de i dialog med eleverna arbetar för att minska matsvinnet.
– Vi har en del problem kring svinnet. Eleverna lassar på när det är god mat, orkar inte äta upp det och går sedan och slänger. Elever gör även sönder bestick och lämnar kvar mat på bordet. Det har vi sagt till elevrådet att de ska ta med sig tillbaka till klasserna att om det kan förändras så kan det bli mer pengar till mat de tycker om eller införa frukt igen, berättar han och tillägger att han vet att kostenheten trollar så mycket de kan under de förutsättningar de har.
– Det kom tidigare ett beslut från kommunen att det är en vegetarisk rätt i veckan och slopa frukten som gäller. Vi från skolan hade önskat att det vid tvåtiden gick att ge eleverna en smörgås eller en frukt, säger Ann Söderberg.
Just frukten är något niondeklassaren Oliver Larsson var en okej lösning de dagar han och vännerna inte var så förtjusta i maten.
– Det var några gånger det fanns apelsin. När det var mat som jag och mina vänner inte gillade då fyllde vi tallriken med apelsiner. Det var väl kanske inte så bra men det höll den dagen. Är det något man inte gillar så är blir det enkelt när det finns frukt, säger han.
Ett tydligt bevis på dialogen mellan elever och kostenheten är att efter eleverna framfört en önskan om att salladen inte ska blandas är det nu en buffé där de får komponera ihop sin sallad. Något som de dagar maten inte är lika uppskattad kan ge energipåfyllning, men borde inte vara lösningen säger Olle Lycke.
– Jag har sett en del elever ta av salladsbordet och mycket morötter. Egentligen ska det inte vara lösningen. Men det är väldigt svårt om man inte får extra pengar att göra maten så eleverna föredrar den mer, konstaterar han.
