Man passade även på att lyfta fram en av de mest akuta frågorna för det lokala näringslivet, nämligen bättre kommunikationer och återinförandet av LysekilsExpressen.
Varje kommun är unik men nedanstående punkter är universella och något varje kommun behöver arbeta med för att förbättra sitt företagsklimat:
* Serviceinriktad myndighetsutövning
* Effektiv tillstånd- och tillsynsprocess med rimliga avgiftsnivåer
* En digitalisering med fokus på automatisering av rutinärenden
* En upphandlingsprocess anpassad även för mindre företag
* Brottsförebyggande arbete ihop med näringslivet
* Försvåra för den organiserade brottsligheten
* Konkurrensutsätt mer av den kommunala verksamheten
* En planprocess med näringslivsfokus
* En fungerande kompetensförsörjning
* Konkurrenskraftig kommunalskatt
Källa: Företagarnas Företagarfakta
– Funkar inte bytet på Torp kan det ta tre timmar att åka mellan Lysekil och Göteborg, ibland mer, och så kan det inte behöva vara. Särskilt inte när vi har haft en direktbuss under väldigt många år, sade Helene Adolfson, som driver ett företag som har konsultverksamhet och utbildning inom hållbarhet, miljö, kvalitet, arbetsmiljö och säkerhet.
– Jag åker ofta kollektivt till Göteborg för att kunna ta mig vidare med tåg till kunder på andra platser i landet.
Kommundirektören Karolina Samuelsson och kommunalrådet Jan-Olof Johansson berättade att kommunen har en dialog med Västtrafik, men gav Företagarna rådet att också stöta på genom sin organisation.
– Vi har en skrivelse på gång från Företagarna till Västtrafik, sa Helene Lycke, ordförande i Företagarna i Lysekil.
Presenterade Företagarfakta
Tillsammans med Rikard Nolblad och Ulrica Gustafsson i Företagarnas styrelse presenterade Helene Adolfson och Helene Lycke den senaste utgåvan av Företagarfakta och det fanns många intressanta saker som lyftes fram, både positiva och negativa.
– Vi har sammanställt den här rapporten för att visa hur det lokala näringslivet ser ut och för att synliggöra småföretagens betydelse för kommunen, framhöll Ricard Nolblad.
I rapporten framgår att det finns 1260 aktiva småföretag, vilka sysselsätter 2 888 personer i Lysekils kommun. Det är 41 procent av samtliga jobb i kommunen och 61 procent av jobben i privatägda företag. Av företagen är 756 aktiebolag och 445 enskilda firmor.
197 miljoner i skatt
Årsintäkterna från den kommunala skatten var år 2022 756 miljoner kronor. 26 procent av skatteintäkterna i Lysekils kommun kommer från småföretagen och deras anställda vilket motsvarar 197 miljoner kronor. .
99,4 % är företagen är småföretag med färre än 50 anställda. De allra flesta företag, fler än 9 av 10 företag, har färre än tio anställda.
88 nya företag startades i Lysekils kommun 2023 och 12 procent av de sysselsatta i kommunen är företagare.
Utöver stora skatteinbetalningar till kommunen så bidrar småföretagen med ytterligare skatteintäkter till både region och stat. Småföretagen och deras anställda bidrar exempelvis med 100 miljoner kronor i regionskatt. Utöver skatt till kommun och region betalar företagen arbetsgivaravgifter på 31,42 % på arbetsinkomster, samt bolagsskatt på 20,6 % på vinsten i företag samt en kapitalinkomstskatt på den redan beskattade vinsten i företaget när den delas ut till ägarna. Därutöver tillkommer ytterligare skatt på konsumtion (moms och punktskatter) och skatt på ägande i form av kommunal fastighetsavgift.
– Den stora majoriteten av småföretagen är ägarledda företag där ägaren både leder och arbetar i företaget. Om de mindre företagen får rätt förutsättningar att fortsätta skapa jobb genereras inkomster till de anställda och till kommunens välfärdstjänster.
Hög medelålder i Lysekil
Vad som är negativt för Lysekil är att medelåldern är hög, 54,9 år, på företagarna. Det kan jämföras med ett riksnittet på 42,1 år i nystartade företag.
– Medelåldern bland företagare är betydligt högre än för befolkningen i stort. 23 procent av Lysekils kommuns företagsledare är 65 år eller äldre.
Många företagare står därmed inför ett kommande ägarbyte eller generationsskifte i företaget. Mycket tyder på att antalet generationsskiften kommer att öka de kommande åren.
Positivt är dock att andelen kvinnliga företagare i kommunen är hög.
– I Sverige har 30 procent av företagen en kvinna som högsta befattningshavare. I Lysekils kommun är andelen 30,7 procent, framhöll Helene Adolfsson.
I Sverige skapas 4 av 5 nya jobb i små och medelstora företag i det privata näringslivet. Tillgången till ett brett utbud av varor och tjänster, till restauranger och uteliv, till butiker och caféer som håller stadskärnan levande – allt detta gör kommunen attraktiv att leva och bo i.
Det är bara genom att ständigt utveckla sitt lokala företagsklimat som kommunen kan säkra upp sin ekonomi och attraktionskraft för framtiden.
.– En fungerande bostadsmarknad med bra och prisvärda bostäder både för unga och äldre och både viljan och möjligheten att bo och starta företag i Lysekils kommun är jätteviktigt för att näringslivet ska kunna utvecklas, sa Helene Adolfson.
Vilka åtgärder stärker då företagsklimatet?
– Kommunen behöver inse att arbetet med ett bättre företagsklimat sker över alla områden. Exempelvis är en fungerande förskola avgörande för både viljan och möjligheten att arbeta och bosätta sig i kommunen. Viktigast av allt är att det finns en positiv attityd till företag och företagare och att kommunen är beredd att gemensamt med det lokala näringslivet forma förutsättningarna för företagen i kommunen, framhöll Helene Lycke.
Företagen i Lysekils kommun utgör en viktig del av kommunens samlade BRP på 541 000 kronor per invånare.
I Lysekils kommun ökade nettomsättningen i kommunens aktiebolag med 70 procent åren 2012-2022. Ett genomsnittligt företag med anställda i Lysekils kommun har en avkastning på sysselsatt kapital på 9,0 procent. Det kan jämföras med genomsnittet för företagen i Västra Götalands län på 11,8 procent.
– Lönsamma företag bidrar till en kommuns ekonomi genom att generera skatteintäkter och skapa arbetstillfällen, vilket stärker den lokala ekonomin och förbättrar invånarnas levnadsvillkor, avslutar Helene Lycke.
. Dessutom stimulerar de innovation och tillväxt, vilket lockar till sig fler investeringar och främjar en hållbar ekonomisk utveckling.
Publicerad: Uppdaterad: 
