Varför gå över ån när konstnärerna finns på hemmaplan

2015-01-16 Två lokala förmågor Margareta Melin och Lars-Eric Sellberg sammanstrålar på Konsthallen i Lysekil med vernissage på lördag.
Det bjuds en spännande blandning av skulpturer med dansteman, fotografier i motljus och mycket mer.

Mar

Margareta Melin och Lars-Eric Sellberg, två lokala konstnärer med olika uttryck ställer ut på konsthallen i Lysekil. Foto: Gabriel Berndtsson

Margareta Melin och Lars-Eric Sellberg, två lokala konstnärer med olika uttryck ställer ut på konsthallen i Lysekil.
Foto: Gabriel Berndtsson

gareta och Lars-Eric har aldrig ställt ut tillsammans. Resultatet – en bra mix där det hela tiden händer något.
Margareta Melin, 62 år, bor i Björnevik i närheten av Norra Grundsund.  Hon har hållit på med keramik sedan 2005 och kom in på keramiksvängen av tillfälligheter.
Konst och konsthantverk har alltid fascinerat mig. Lusten att forma något med händerna och leran är fantastisk, man kan göra så mycket med den, förklarar Margareta.

Fick det på köpet

Det var när hon jobbade med ett projekt på Rinkenäs, som hette kreativa verkstäder hon kom i kontakt med keramiken.
– Meningen var ju inte att jag skulle lära mig keramik där, men det gjorde jag på köpet, berättar Margareta.
Två tre dagar i veckan skapar hon, mestadels skulpturer av lera, annars till vardags jobbar hon som rekryteringskonsult i Uddevalla.
Verkstaden har hon i huset i Björnevik. Tidigare har hon sålt sin konst i en närliggande sjöbod, idag har hon en butik i centrala Lysekil.
Varmt om hjärtat
Dans är något som alltid legat henne varmt om hjärtat och hon dansade lite själv som ung.
– Många av motiven jag gör är inspirerad av dansen. Skulpturer av dansklänningar, tangoklänningar, långklänningar och på senare år balettklänningar. Det jag eftersträvar är en rörelse i danssteget. Sedan namnger jag skulpturerna beroende på vilket danssteg de tar, förklarar Margareta.Det gemensamma för alla klänningarna är att kroppen är synlig bara där den täcks av tyg, så det är bara klänningen som gör ett steg.

Rakukeramik

Mer på skulpturfronten har vi trappor av olika tema.
– Det som tilltalar mig är väldigt mycket linjerna, det grafiska, där du tydligt ser linjerna, det svartvita. Trappor kan jag titta på hur länge som helst, förklarar Margareta.
Mycket av det vi ser på utställningen är Rakukeramik, som är en japansk metod att bränna leran.
– Man bränner leran i en låg temperatur utomhus. Här kan man jobba med lite olika glasyrer. Den klassiska glasyren eller uttrycket, är den vita med svarta krackelyren. Jag jobbar även med glöd-raku teknik som är väldigt oförutsägbar. Till viss del när man lärt sig tekniken och materialet kan man styra den något, men aldrig till 100 procent, men det är också det som är tjusningen, säger Margareta avslutningsvis.

Stångenäs startelva

Lars-Eric Sellberg är 65 år och pensionerad, han har bott i Gåseberg i hela sitt liv.
Hans passioner här i livet är träning, idrott, akvarellmålning och djur- och naturbilder.
Sporten ligger honom allra närmast om hjärtat och en gång i tiden fanns han med i Stångenäs startelva. Friidrott är det som tar mest tid i anspråk idag och han har bland annat tävlat i veteran-SM.

”Brollan”

När det gäller konsten började det en gång med oljemålningar. Hans mentor hette då Bror ”Brollan” Larsson.
– Jag började gå kurser för lokala kända konstnärer, bland annat ”Brollan”. Det gjorde jag under säkert fem-sex år. Sedan blev det Ricard Vakil, och då gled jag mer över på akvarell, som är mer lättillgänglig mot oljan som luktar så. Akvarellfärgen kan man alltid ha framme på bordet, förklarar han.
Vakil och Brollan är konstnärerna som inspirerat Lars-Eric.
– Inte för att jag på något sätt är i närheten av dem, men man kan ju inspireras av människor för det. Det blir en del akvareller men faktiskt så är det mest fotografering som gäller idag, förklarar han.

Älskar motljus

Lars-Eric älskar motljusbilder.
– Den här bilden, säger han och pekar, det är från Hullsjön i Västergötland tidigt en oktobermorgon. Det var fruset i backen och snö. Precis när solen går upp, när dimman ligger över vattnet, då hade jag fem minuter på mig att skapa den här bilden. Dessutom körde jag ut på en åker och när jag skulle därifrån kom jag inte loss, berättar han.
Mer visar han djurbilder med älg, havsörn, lunnefågel med flera.
– Lappugglan med sina ungar, fick jag vänta in på en stege i fem-sex timmar i skogen. Det var inte långt ifrån att jag svimmade och ramlade ner, men då till slut kom föräldrarna tillbaka till boet, berättar han.
Lars-Eric målar alltså både med färg och ljus och visar akvarellmålningar och naturfotografier.
– Bilderna hänger annars hemma. Så nu känns det ganska bart på väggarna, säger han.
Vernissagen är nu på lördag på konsthallen i Lysekil.

Publicerad: Uppdaterad:
Gabriel Berndtsson, gabriel@lysekilsposten.se0523-667085
Annons
Nyhetsarkiv