Men när det gäller betyg i kärnämnen levereras alarmerande uppgifter.
Var fjärde elev missar betyg i minst ett av kärnämnena.
– Nedskärningar inom skolan har slagit extra hårt mot högstadiet, säger rektor Ann-Charlotte Mellgren Sernemo.
På utbildningsnämndens möte, som andra punkt på dagordningen, handlade det om verksamhetsbeskrivning från rektorerna på Gullmarsskolan.
Tryggt och trivsamt
Ann-Charlotte Mellgren Sernemo kunde konstatera att eleverna på högstadiet, årskurs 7-9, både trivdes och upplevde trygghet i skolan.
Eleverna har själva fått fylla i en enkät och resultatet för Gullmarsskolan i den här undersökningen visade att 90 procent eller över, kände både trivsel och trygghet i skolan.
Men trygghet och trivsel är inte lika med resultat. I Lysekil dalar skolresultaten allt eftersom svångremmen dras åt över delar av utbildningssektorn. Samtidigt med detta passade Lysekils kommun på att amortera på lån, 44 miljoner, något som har kritiserats från olika håll.
Alla ska till Gullmarsskolan
– Högstadiet på Gullmarsskolan kan man beskriva som spindeln i nätet. Vi är det enda högstadiet i kommunen och alla ska passera här och gå vidare. Det finns inte, som i de andra årskurserna, några andra alternativ att välja. Därför slår neddragningarna i de lägre årskurserna även mot högstadiet, eftersom alla elever till slut hamnar här, säger Ann-Charlotte Mellgren Sernemo.
Var fjärde elev missar
Det är svenska, matematik och engelska som är kärnämnena. Utbildningsnämnden hade den här gången förlagt sitt möte till Gullmarsskolan.
– Tänk er att var fjärde elev ni möter här ute i korridoren missar i minst ett kärnämne. Var tionde ni möter missar i samtliga tre kärnämnen, sade Ann-Charlotte.
Ordförande i utbildningsnämnden, Kent Olsson (M), såg både ljusglimtar och orosbitar efter genomgången.
– Det vi ska ta till oss, som är positivt, är att bildningsnämnden 2014 klarade budgeten med ett positivt resultat på 1,7 miljoner. Sedan förstår vi att det finns stora utmaningar att ta sig an, sade Kent Olsson.
“Pengarna ska användas”
Kommunalrådet Jan-Olof Johansson (S) var inte inne på samma spår när det gäller budgeten.
– Tanken är inte att få plusresultat i en budget, det ska gå jämnt upp. Pengarna som nämnden har fått sig tilldelade ska in i verksamheten, där vi vet att de behövs.
Förutom kärv ekonomi och ett antal år med neddragningar och en stor omsättning på förvaltningschefer och rektorer så finns det även andra orsaker till att resultaten i Lysekil sjunker. En sådan är att det kommer allt fler nyanlända till Lysekil.
Tidigare har inte utbildningsnämnden fått tagit någon del av det statliga stödet. Till innevarande år delas den pengen mellan utbildningsnämnden och socialnämnden.
