OBS! Till och med morgonen måndag den 28 november kan du läsa vår e-tidning gratis. Klicka HÄR för att ta del av årets första JULSPECIAL. Du kan förstås även läsa äldre utgåvor flera år tillbaka. Ladda gärna ner vår app för bästa läsupplevelse!
Trevlig läsning!
Det totala valdeltagandet i 2022 års riksdagsval blev 84,2 procent, vilket är tre procentenheter mindre än i valet 2018. I valen till kommun- och regionfullmäktige minskade valdeltagandet med omkring 3,5 procentenheter vardera och blev 80,5 respektive 80,2 procent.
– Inför valet i år var Sverige inne i en positiv trend när det gällde valdeltagandet. Det hade ökat i varje riksdagsval sedan 2002. Andelen röstande ökade även i val till kommun- och regionfullmäktige under samma period. Men valdeltagandet 2022 är det lägsta sedan 2006 års val, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB.
Sotenäs var undantag
Valdeltagandet i riksdagsvalet sjönk i 288 kommuner. Undantagen var två: I Sotenäs i Västra Götaland var deltagandet näst intill oförändrat (+0,1 procentenhet) och i Sorsele i Västerbotten ökade det med en halv procentenhet.
– Precis som i 2018 års riksdagsval blev valdeltagandet högst i Lomma och lägst i Haparanda. Men valdeltagandet var lägre i båda kommunerna den här gången än 2018.
– Valdeltagandet minskade mest i kommuner med ett relativt lågt valdeltagande.
Det går även att studera förändringar i valdeltagandet i på valdistriktsnivå, i de valdistrikt som är geografiskt oförändrade från föregående val.
– Drygt 3 500 av totalt 3 970 jämförbara valdistrikt hade ett lägre valdeltagande i år än 2018, även om det i vissa av dessa rör sig om väldigt små förändringar.
Valdeltagandet i riksdagsvalet steg allra mest i distriktet Haninge 58 Västerhaninge SÖ-Skär i Haninge, från 70,7 till 84,2 procent (+13,5). Det minskade mest i distriktet Sofia 12 Danviksklippan mfl i Stockholm, från 91,0 till 71,0 (-20,0).
