Dessa infektioner kan nu behandlas och med undantag av den sistnämnda är de numera synnerligen ovanliga, medan vi fått bukt med polio och andra barnsjukdomar tack vara olika vaccinationsprogram.
Covid-19 är den första pandemi där försök gjorts att hindra utbredningen genom samordnade såväl nationella som internationella aktioner. Smitt-spridningen har därigenom i viss mån begränsats och vi ser betydligt färre infekterade än vad tidigare pandemier orsakade, men framgångarna varierar från land till land. Gemensamt är dock att flockimmuniteten har uteblivit och vi måste ersätta den med vaccination.
Tillgången till dagens högeffektiva vacciner kommer kanske att bidra till att livet snart kan återgå till normala gängor, åtminstone i USA och Europa, men det beror helt på hur stor del av befolkningen som accepterar att bli vaccinerade och hur snabbt det går. Storbritannien har nyligen klarat av över hälften av sin befolkning och USA är inte långt efter, medan Europa, inklusive Sverige, ligger på en nivå strax under 30 procent. Även om genomliden Covid-19 och två vaccindoser skyddar upp till 95%, är det sannolikt att boosterdoser av vaccinet kommer att behövas framöver; hur ofta vet vi inte än. Till detta kommer problemet med nya virusvarianter som skulle kunna bryta igenom immunitetsskyddet, en risk som blir mer och mer överhängande ju längre pandemin fortgår.
Fall med mycket svåra symtom
Vaccination mot Covid-19 av personer som inte har någon underliggande sjukdom och är i arbetsför ålder har i dagarna ifrågasatts med anledning av att risken för allvarliga symptom och risk att dö är obetydlig i denna populationsgrupp. Emot detta vill jag säga att trots att risken är låg har flera fall med mycket svåra symtom inträffat även i yngre åldrar, och vi måste göra vad vi kan för varje patient. En annan kanske viktigare anledning till att vaccinera så många som möjligt är att infektionsrisken för befolkningen annars kommer att kvarstå, om än på en lägre nivå. En partiell vaccinationsstrategi skulle leda till en eftersläpning av Covid-19 med fickor av ovaccinerade, som kan bli nya fokus för okontrollerade infektionsvågor framöver.
Man har diskuterat hur många som måste ha genomgått Covid-19, alternativt blivit vaccinerade, för att uppnå flockimmunitet och antagit att detta skulle bli fallet när mellan 60 och 75 procent av en befolkning är immun. I början av pandemien trodde man att Covid-19 inte var värre än influensa, och hoppet var stort att det hela snabbt skulle vara över. Det blev ju inte fallet och hur säkra kan vi vara att flockimmunitet uppstår, är tillräcklig och också långvarig?
Ny våg på Seychellerna
Ett exempel på att problem kan kvarstå har alldeles nyligen setts i det lilla öparadiset Seychellerna utanför Afrikas östkust, där man lyckats imponerande väl med sin vaccinationsdrive och har nu immuniserat mer än 70% av innevånarna. Trots detta har landet i dagarna överraskats av en våg av nya Covid-19 infektioner. Medan antalet fall legat under 100 per dag sedan coronaviruset fick grepp om ögruppen för fyra månader sedan har antalet fall mer än 5-dubblats under den första veckan av maj.
De senaste 100 årens pandemier före Covid-19 drabbade 100-tals miljoner människor, t.o.m. miljarder, men infektionsvågorna dog alltid ut efter cirka två år, med stor sannolikhet beroende på flockimmunitet. Efter den s.k. spanska sjukan 1918-20 har liknande svår influensa med hög mortalitet inte uppträtt, men Asiaten och Hong Kong- influensan, som cirkulerade på 1950-, respektive 1960-talet, infekterade omkring 20 procent av mänskligheten. Covid-19 har hittills ”bara” smittat 160 miljoner människor. Även om mörkertalet sannolikt är stort, är det uppenbart att den övervägande majoriteten ännu inte är immun, något som med all önskvärd tydlighet visar att Covid-19 kommer att härja vidare under lång tid om vi inte helhjärtat satsar på utbredd vaccination.
Vaccinera smittspridare
För att hindra ytterligare Covid-19-vågor efter sommaren är det av största vikt att man vaccinerar de som sprider smittan. Med eftertanke skulle man kanske ha börjat med ungdomar och folk i arbetsför ålder då de utgör det största hotet vad beträffar spridningen, medan pensionärerna har varit den grupp som bättre än andra har kunnat hålla sig hemma och iaktta gällande föreskrifter. Som vi all vet, har dock åldringar med särskilt boende drabbats särskilt hårt eftersom personalen inte testats tillräckligt ofta och inte heller alltid kunnat använda skyddskläder på grund av en landsomfattande bristsituation. Hade dessa förseningar kunnat undvikas och arbetsföra blivit vaccinerade först, hade sannolikt utbredningen av den sista infektionsvågen blivit betydligt flackare än vad som blev fallet.
Vaccinera även barn
Hejdandet av återkommande Covid-19-vågor kan betyda att man måste utsträcka vaccinerandet långt ner i åldrarna, vilket inte borde vara ett problem, eftersom vaccinerna är effektiva och hittills visat en låg grad av biverkningar. Emellertid, har inte Läkemedelsverket, och inte heller dess motsvarigheter i andra länder, ännu godkänt vaccinering av barn med undantag av USA som försöksvis godkänt vaccinering från tolv års ålder. Det finns inget principiellt hinder för barnvaccinationer, men det tycks vara så att barn sällan får infektionen, eller kanske rättare sagt inte ofta visar några symptom. Vi vet faktiskt mycket lite om vilket, eftersom få undersökningar i dessa åldersgrupper gjorts. Det kan ju också vara så att barn har ett bättre kvarvarande skydd efter förkylningar, orsakade av någon av de mera godartade coronavirus som ofta drabbar dem.
Kan angripa kroppens alla organ
Vaccinering är även viktigt beroende på infektionens art. Covid-19 påverkar kroppen på ett betydligt allvarligare sätt än influensa och kan orsaka organskador med långdragna sjukdomsförlopp. Vi har alltså ett mycket brett register att ta hänsyn till när man ser att många, även yngre med obetydliga symtom, senare utvecklar vad som kallas långtidscovid eller postcovid. 1900-talets tidigare pandemier orsakades alla av olika typer av influensa A, som bara drabbar lungor och andningsvägar. Det tycktes även vara fallet med Covid-19 till en början, men vi vet nu att den i likhet med tuberkulos är en systemsjukdom som i själva verket kan angripa alla kroppens organ, även om den primärt är en lunginfektion. Det är detta förhållande som orsakat det stora trycket på sjukvården under den Covid-19-pandemi vi fortfarande genomlever.
