Ulla Johansson vet inte hur många tomtar hon har hemma, men det är nog några hundratal bedömer hon. Foto: Gabriel Berndtsson

Tomtarnas paradis

Hemma hos Ulla i Lysekil bor hundratals

2023-12-05 En vecka in i december och har man inte julkänsla än, så infinner den sig omedelbart hemma hos Ulla Johansson.
– Jag pyntar för att roa mig och det ger mig mycket tillbaka, säger hon.

Solen strilar in genom fönsterna på huset från 1875. Oddsen för att ljuset ska träffa en tomte är låga. För i det här huset finns de i nästan varje vrå.
– Jag är känd för att fira jul länge. Det kan gå flera månader in på nästa år, säger Ulla Johansson som bor i den julomfamnande villan i Lysekil.
Hon har aldrig brytt sig om att räkna hur många tomtar som får titta fram i ur de drygt 50 lådorna med julpynt i slutet på november varje år. Men hon konstaterar att det under åren har vuxit till en gedigen skara.
– Några hundra i alla fall, men jag har aldrig räknat dem.

På frågan om hon alltid varit just så här förtjust i tomtar och att pynta berättar hon att det började när hon och hennes man flyttade till Vara i slutet på 70-talet.
– Första julen köpte jag de där fem tomtarna, säger hon och pekar mot en möbel på andra sidan matsalsbordet där hon står, hon fortsätter:
– De är väl inte så märkvärdiga men sedan efter det började jag samla. När vi bodde i Vara då ägnade jag hela december åt att julpynta.

Att det tar tid att ställa iordning och utsmycka hemmet är förståeligt. I husets fönster är det totalt 19 ljusstakar och sju adventsstjärnor. Allt och alla har sin självklara plats. Änglar, hjärtan, halmbockar och tomtar i alla möjliga former och material.
– Jag är noga när jag packar ner det och märker upp. Jag har tre vindar och i en av dem är det bara påsk och julpynt, säger Ulla Johansson och berättar att något år kan hon ha glömt någon tomte men att det då blir som ett kärt återseende.
Det är som en ritual att gå runt och pynta förklarar hon.
– Jag mår väldigt bra av det här. Jag pyntar för att roa mig och det ger mig mycket tillbaka. Jag är lycklig när jag går här och tittar på mina grejer, säger hon med värme i blicken.

Lyckan känns när hon går genom husets alla rum och berättar om flera av tomtarna. En av de äldsta har hon i sitt sovrum. Den är från slutet av 1800-talet och dräkten man kunnat ana tidigare var röd har mattats av.
– Den här är från min fars föräldrahem. Jag träffade aldrig mina farföräldrar, men den här tomten betyder mycket för mig.

Ulla Johansson berättar att kvällarna när hon tänder upp kristallkronorna är extra stämningsfulla.
– Jag mår väldigt bra när jag håller på med det här. Jag går en sväng eller två varje kväll och tittar till dem och ser hur dem har det, berättar hon.

Till helgen får hon besök av sin gudson med familj. Då kommer hon få hjälp med de sista detaljerna innan julefriden kan lägga sig.
– Jag har flera lyktor här mellan huset och innergårdshuset som ska ställas ut. Så det ska jag få hjälp med. Deras två söner är starka, snygga och trevliga så det ser jag framemot, säger hon med ett leende.

Publicerad: Uppdaterad:
Emilia Halling Dageby
Nyhetsarkiv