– Speciellt nu i coronatider kan reparationsarbetet ta månader, förklarar Michael Pettersson på Lysmarine i Lysekil.
1. När det blåser kraftigt, se till båten flera gånger om dagen. Kolla tampar, vattenstånd etc.
2. Har du inte möjlighet att se till båten själv, bilda båtsamverkan med dina båtgrannar. Skapa Facebookgrupper, byt telefonnummer etc.
2. Lita inte på båtens självläns. Om det kommer vågor bakifrån kan vattnet komma in på ”fel ställe” och då fylls båten först sakta, sedan allt fortare och fortare. När vattnet väl börjar forsa in kan båten sjunka snabbt.
3. Sätt in en elektrisk länspump som kan pumpa vatten från mellanskrovet. Det är en mycket bra extra säkerhetsåtgärd.
4. Sjunker båten i saltvatten, ta inte upp den förrän det finns möjlighet att göra ”första hjälpen”, där det bland annat ingår en grundlig genomsköljning av motorn för att försöka få bort allt saltvatten.
Att komma ner till hamnen och upptäcka att båten har sjunkit är naturligtvis en stor chock för den som drabbas. Tyvärr är det precis vad som har hänt ett flertal båtägare i Lysekil med omnejd efter den senaste stormen. Många båtar tog in vatten under stormen och sjönk till botten.
– Jag vet inte hur många båtar det rör sig om totalt, men vi får in 5-6 båtar under de närmaste dagarna, berättar Michael Pettersson när Lysekilposten besöker båtfirman ett par dagar efter att stormen har bedarrat.
”Första hjälpen”
Under Lysekilspostens besök håller Michael Pettersson och kollegan Christoffer Axtelius på att utföra vad de kallar första hjälpen på en 6 meter lång styrpulpetbåt. Båten ser vid en första anblick ut att ha klarat sig rätt bra, men Michael Pettersson pekar på ett par hål i botten och Christoffer Axtelius kämpar för att suga ut allt det vatten som har smugit sig in i skrymslen och vrår.
– Det är lätt för vattnet att rinna in, men det är svårt att få ur det, förklarar Michael Pettersson. Det finns så många fickor där det kan rinna in och där är det svårt att komma åt.
För en båtägare betyder förstås en sjunken båt ofta helt förstörda semesterplaner. Dessutom kan olyckan svida rejält i plånboken.
– Först och främst är det ju självrisken förstås, men sedan tillkommer åldersavdraget, vilket kanske inte alla räknar med. Efter två år till exempel är åldersavdraget 10%, berättar Michael Pettersson. I vissa fall kan båtägaren bli tvungen att betala 50% av kostnaderna för delarna.
Spola rent motorn
De flesta båtar går att rädda, berättar Michael Pettersson. Men för att rädda motorn är det till exempel viktigt att spola rent med sötvatten direkt när båten har kommit upp ur saltvattnet. Därför är det inte alls någon bra idé att dra upp båten så fort man kan för att sedan vänta med att forsla den till en båtfirma.
– Det är bättre att låta båten ligga kvar i vattnet tills någon kommer och kan hämta den till service, förklarar Michael Pettersson.
Det är relativt ovanligt att så kraftiga stormar inträffar så här tidigt på säsongen, innan semestrarna riktigt har hunnit komma igång. Båtägarna är ju naturligtvis mycket angelägna om att få sina båtar körbara så fort som möjligt. Tyvärr kan Covid-19 ställa till ytterligare problem:
– Det kan ju röra sig om delar som måste importeras från USA till exempel, förklarar Michael Pettersson. Leveransen blir extra fördröjd på grund av coronakrisen och kan ta en månad.
– Tyvärr är det ju extra besvärligt att drabbas av att det just är båten som går sönder, fortsätter Michael Pettersson. Om din bil går sönder kan du ju få en lånebil, men så fungerar det ju tyvärr inte med båtar.
Text och foto:
Anna Månevik
