Det märks tydligt på Anderssons kaj när det är utlämningsdag för Rekoringen i Lysekil. Bilar parkerar, några öppnar bakluckan, grönsaker och ägg lyfts ut och byter ägare. Lite kö kan uppstå eftersom många också vill passa på att byta några ord med sin personliga leverantör av färska råvaror. Det finns alltid något att kommentera. Hur gott det smakade med palmkålen snabbfräst i smör förra gången, eller hur varmt, regnigt eller blåsigt det varit på sistone, och hur det påverkar skörden och därmed den som skördar och säljer. Det blir en uppenbar koppling både till personen, grönsakerna och jorden de vuxit i. Det är något med dessa relationer och den smak- och näringskvalitet som ryms i den lokala maten. Något som sträcker sig bortom de enskilda råvarorna, som gör att de skiljer sig markant från de anonyma produkter man köper i den vanliga matvarubutiken.
Den lokala maten har därför många syften att fylla. Det handlar om gemenskap, viljan att gynna en producent du känner, känslan av att bygga upp en förmåga och en beredskap i den lokala bygden. Kort och gott, ett steg mot att sörja för sig själv och andra, där både den som säljer och den som köper har viktiga roller att fylla.
Varannan tisdag året om kommer Femke Peterson eller Weigert Beugelink med sina grönbetesägg. De levererar både till prenumeranter och mer tillfälliga Reko-köpare. De har under sommaren fördubblat sin äggproduktion, som nu omfattar två hönsvagnar som flyttas runt på gräsmarkerna runt gården. Idag har de 17 prenumeranter i kommunen och säljer totalt ca 750 ägg vid varje Reko-tillfälle.
–Det är så roligt att det är uppskattat, och just nu har vi utrymme för fler kunder, säger Wiegert.
Reko Brodalen åter igång
Rekoringen i Brodalen var vilande under en period, men har nu vaktat till liv igen, med full kraft. Det är uppenbart att behovet finns, och att glädjen att mötas kring maten märks tydligt i en bygd med många engagerade människor. Trots en betydligt mindre folktäthet är Reko-ringen i Brodalen minst lika, eller ibland mer välbesökt än den i Lysekils centrum.
Rekoringen i Brodalen har 866 medlemmar i Facebookgruppen, där alla transaktioner bokas i förväg. Den startade 2022, men har inte varit aktiv under hela perioden sedan dess. Utlämning sker på parkeringen utanför Bro Coworking. Utlämning sker torsdagar kl 18.30-19.00 jämna veckor.
Rekoringen i Lysekil skapades 2023 och har 900 medlemmar i gruppen. Utlämning sker samma torsdagar som i Brodalen, kl 17.30-18.00.
Susanne Beyer, som administrerar Rekoringen i Lysekil tillsammans med Benjamin Rosvall och Marie Svärd, säger så här om utvecklingen.
–Det är kul att se att Rekoringen i Lysekil stadigt har växt under året, både antalet medlemmar och producenter. Förutom högsäsongen under skördetiden, har man kunnat handla sina basvaror såsom kött, ägg och potatis året runt. Naturbetesköttet från våra lokala gårdar är ett tydligt exempel på hur Rekoringen kan erbjuda hållbara och spårbara livsmedel, där du får kännedom om både ursprung och djurhållning – något som det ofta är svårt att få full insyn i när du handlar i butik. I förhållande till medlemsantalet på 900 är beställningarna fortfarande rätt låga, så vi tänker att det finns utrymme för många fler att haka på.
Upphandling av lokal mat
Det som händer kring Rekoringarna vittnar om ett behov av mer lokal mat och högre grad av självförsörjning i kommunen. Inte minst då det får så många positiva ringar på vattnet. Eller i jorden. Detta har också fångats upp i Lysekils kommun, som öppnar upp för att kunna köpa lokal mat till kommunens offentliga måltider. De kommer nu under landets beredskapsvecka (pågår under hela vecka 39, anordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) att bjuda in till ett möte i kommunhuset, för att lyssna av möjligheterna att göra en lokal upphandling av varor som frukt, grönt, kött, ägg och mjöl. Att det finns många fördelar med lokala leverantörer nämner kommunen på sin webbplats, som att ”det gynnar det lokala näringslivet, ger möjlighet till öppna landskap och minskar mängden transporter. Det skapar också ett tätare samarbete mellan leverantör och kund och ger ökad beredskap inom livsmedelssektorn.”
Gör man en översiktlig kartläggning av vad som idag produceras inom kommunen blir det uppenbart att vi inte kommer särskilt långt när vi pratar beredskap och självförsörjning. Många livsmedel lämnar kommunen direkt, som i princip all producerad mjölk, vilket öppnar upp för frågor om hur vi kan behålla och stärka den produktion och ekonomi som finns innanför kommunens gränser.
Text: Marie Svärd
Foto: Susanne Beyer
