Lysekils kommun saknar egen sötvattenkälla inom kommunen. Idag tas vatten från Kärnsjön i Munkedals kommun, men ledningen som transporterar vattnet har snart uppnått sin livslängd. Bara att förnya själva ledningen är mycket kostsamt. Eftersom även vattenverket i Lysekil snart behöver byggas om, kan det därför vara ett lönsamt och mer hållbart alternativ att bygga ett nytt vattenverk med teknik som avsaltar havsvatten. I ett framtida förändrat klimat är havet en säker råvattenkälla med obegränsad tillgång. En långsiktigt trygg vattentillgång gör att kommunen kan fortsätta växa och utvecklas i framtiden.
Tekniken är driftsäker och den här typen av anläggningar finns redan i drift, bland annat på Gotland och Öland, men även i andra delar av världen. Vattnets salthalt påverkar vattenproduktionen, framförallt eftersom det kostar mer energi att rena ett saltare och förhållandevis kallt vatten. Havet utanför Lysekil är kallt liksom övriga nordiska vatten men saltare än Östersjön.
– När vi räknar på det idag ser vi att det faktiskt är lönsamt. Men det handlar om 10 000 kubikmeter vatten per dygn. Då vill man ha en pilotanläggning för att samla in data för att kunna designa den fullskaliga anläggningen korrekt, så man vet att man har räknat rätt och att det fungerar som man tänkt för vår kommun, förklarar Johanna Torberntsson, utvecklingsingenjör VA på LEVA i Lysekil.
Pilotanläggningen är inköpt av LEVA och installerad på Kristinebergs marina forskningsstation på Skaftö.
– Det som händer nu är att vi kör anläggningen i ett år för att fånga alla säsongsvariationer i havsvattnet med olika temperaturer, salthalter, klorofyllhalter och andra föroreningar, berättar Johanna.
Vattnet till pilotanläggningen tas i Gullmarsfjorden på trettio meters djup. I den framtida anläggningen skulle alltså LEVA kunna ta in havsvattnet från någonstans runt Lysekil och producera dricksvatten i full skala, i stället för att transportera vattnet från Kärnsjön.
Parallellt med dricksvattenplanerna planerar LEVA också för ett gemensamt avloppsreningsverk för hela kommunen. Det kommer inte att byggas något nytt, utan det befintliga reningsverket i Lysekil byggs om för att kunna hantera avloppsvattnet från Skaftö och Brastad, som idag har egna, mindre avloppsreningsverk. Ett gemensamt avloppsreningsverk underlättar för att möta de ökade miljökraven, eftersom mer avancerade reningssteg då bara behöver byggas på en plats i stället för tre.
– Det sparar resurser att fokusera avloppsreningen till ett ställe och eftersom Lysekils reningsverks utsläppspunkt av renat avloppsvatten är kanske en av de bästa i Sverige, nära öppet hav, blir det en stor vinst för vattenmiljön kring våra fjordar, avslutar Susanne Malm.
Publicerad: Uppdaterad: 
