Patrik Jonsson, miljöanalysassistent på SLU och expeditionsledare på forskningsfartyget R/V Svea. SLU har ett nära samarbete med de lokala yrkesfiskarna, men vill också nå ut till fritidsfiskare för att freda aktuellt område så gott det går fram till september. SLU vill samtidigt gärna ha in observationer av kräftor med id-sändare som råkar fångas.
Foto: Margareta Anderberg
Patrik Jonsson, miljöanalysassistent på SLU och expeditionsledare på forskningsfartyget R/V Svea. SLU har ett nära samarbete med de lokala yrkesfiskarna, men vill också nå ut till fritidsfiskare för att freda aktuellt område så gott det går fram till september. SLU vill samtidigt gärna ha in observationer av kräftor med id-sändare som råkar fångas. Foto: Margareta Anderberg

Pågående forskning om kräftor – SLU vill nå ut till fritidsfiskare för att freda området

2025-07-18 Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har ett område i Gullmaren utanför Havsfiskelaboratoriet i Lysekil där man just nu undersöker populationen och beteendet av havskräftor. SLU har ett nära samarbete med de lokala yrkesfiskarna, men vill också nå ut till fritidsfiskare för att freda aktuellt område så gott det går fram till september. SLU vill samtidigt gärna ha in observationer av kräftor med id-sändare som råkar fångas.

– Vi vill öka kunskapen om kräftans beteende. När på dygnet, hur ofta och hur långt rör de sig är frågor vi vill undersöka i det här pilotförsöket, förklarar Patrik Jonsson, miljöanalysassistent på SLU och expeditionsledare på forskningsfartyget R/V Svea.
– Tekniken som används är akustisk telemetri, där en liten sändare fästs på kräftan. Ljudpulser skickas ut från märket och mottagare på botten registrerar tidpunkt och en id-kod från varje märke. Totalt har 50 havskräftor försetts med sändare i området direkt utanför Havsfiskelaboratoriet.
– Om en ljudpuls fångas upp av flera mottagare samtidigt så kan vi teoretiskt sett bestämma en position. Det är samma teknik som kollegor på SLU tidigare använt i Gullmaren bland annat på småfläckig rödhaj i samband med Havets hus hajsläpp. Nu vill vi testa om det också fungerar på havskräfta och inom ett betydligt mindre område, berättar Patrik.
–Skulle någon få upp en märkt kräfta så vill vi gärna få information om tid och plats för fångst. Särskilt om det kommer en bit ifrån mätområdet. Nu vill vi ju inte att någon fiskar i området, men fångar man en märkt kräfta vill vi gärna ha ett foto på märket där id-koden går att läsa och helst önskar vi att kräftan släpps tillbaka på fångstplatsen. Kontakta mig eller min kollega forskaren Andreas Sundelöf, uppmanar Patrik Jonsson på SLU.

Området utmärkt med UFS på sjökortet
SLU har lagt in en så kallad UFS (underrättelser för sjöfarande) på aktuellt sjökort. Se kartbild.
– Det handlar mer om information till yrkessjöfart där vi undanber fiske och ankring i området då vi har tolv mottagare och ett par andra mätsystem placerade inom ett relativt litet område här. Mätutrustningen står på botten men sträcker sig upp till åtta meter ovanför botten. Vi har ca 100-150 meter mellan mottagarna som är placerade i ett rutnät. Så det finns risk för intrassling mellan fiskeredskap, framförallt kräftburar och mätutrustningen. Makrillfiske är ingen större fara, så länge man inte släpar längs botten menar Patrik.

Undvik fiske under undersökningsperioden
Försöket startade redan i april och kommer att pågå fram till hummerfisket börjar.
– Då har batterierna i sändarna tagit slut och när hummerfisket drar igång blir det betydligt svårare eftersom det kommer ligga många burar i närheten här. Vi kan ju inte stänga av området, vi kan bara ödmjukt be om att man inte fiskar med burar under undersökningsperioden, säger Patrik.
– Vi har en god kontakt och väldigt bra samarbete med de lokala yrkesfiskarna så det är egentligen fritidsfiskarna vill nå ut till just nu under sommaren.

Detta hoppas SLU få svar på
– Kräftan är speciell, berättar Patrik. Vi kan inte riktigt göra en ordentlig beståndsbedömning såsom vi gör på fisk. Kräftan har inga hörselstenar så vi vet inte hur gamla de är och ålder är en viktig variabel i beståndsberäkningar. Idag använder vi istället en standardiserad metod där vi räknar bohålor som vi ser när vi filmar längs botten.
– Vi ser ju också en del kräftor på våra filmer när vi är ute med R/V Svea men då vet vi inte hur stor andel av kräftpopulationen som är uppe utanför bohålorna. Vi vet heller inte när kräftorna rör sig som mest. Det är detta som vi försöker få data på för att möjligen kunna använda också de synliga kräftorna som underlag på populationsberäkningar och för att förstå deras beteende bättre.
– Vi vet inte heller om de håller sig inom vårt område. Vi tror från tidigare studier att de kanske inte går så långt, men det återstå att se och ska bli spännande att få reda på. Det är först i september-oktober då vi kommer att börja bearbeta insamlad data som vi kommer veta mer.
I skrivande stund så rapporterar Patrik att fiskare Bobo Roysson fått upp en märkt kräfta strax utanför området. Kräftan återutsattes.
– Bobo utförde fisket åt oss när vi märkte kräftorna och han är lika nyfiken på resultaten som vi, säger Patrik.
Patrik Jonsson passar också på att tacka Havets Hus för ett gott samarbete där man tillsammans initialt testade hur sändarna skulle fästas på kräftorna.
– Ett särskilt tack vill vi också rikta till ett par av våra grannar i Kyrkvik som redan under påskhelgen provade på kräftfiske i området. Av en slump var jag ute med båten samtidigt, berättar Patrik, och efter att jag informerat om vårt försök så flyttades burarna en bit. Det är vi väldigt tacksamma för!

Publicerad: Uppdaterad:
Margareta Anderberg
Nyhetsarkiv