Kommunalrådet Jan-Olof Johansson (S) beskriver i budgetförslaget att Lysekils kommun står inför ekonomiska utmaningar. Johansson skriver i inledningen till majoritetens budgetförslag att styret lagt en budget som lever upp till fullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Han lyfter bland annat vikten av att anpassa verksamheten till befolkningsutvecklingen – färre barn och unga, men fler äldre – och samtidigt skapa utrymme för satsningar på både förebyggande ungdomsarbete och äldreomsorg.
Men oppositionen vill gå längre. Något som P4 Väst var först med att rapportera.
– Vi använder samma budgetunderlag som styret, men vi gör några justeringar. Vi tycker lika om utmaningarna, men olika om lösningarna, säger oppositionsrådet Ulf Hanstål (M).
I oppositionens förslag, som utgörs av M, SD och L, föreslås kommunen minska antalet tjänster med 32, fördelade över samtliga förvaltningar. Störst påverkan skulle ske inom utbildnings- och samhällsbyggnadsförvaltningen med tio tjänster vardera.
– Vi har i dag fler, eller åtminstone lika många, årsarbetare som när kommunen hade 15 000 invånare. Vi menar att vi behöver se över organisationen och minska tjänstepersonssidan. Många av de strategiska resurserna har flyttats till samhällsbyggnadsförvaltningen, därför berörs de mer, säger Hanstål.
Han betonar att oppositionen inte pekar ut några enskilda medarbetare.
– Skulle vår budget vinna blir det upp till förvaltningscheferna att se över hur det kan göras. Många av de här 32 tjänsterna finns redan i dag på vakanser eller är tillfälligt tillsatta, så den faktiska minskningen i personal kan bli mindre.
Enligt Hanstål handlar förändringen om att värna kärnverksamheten skola, vård och omsorg genom att spara på administrationen.
– Vi vet att vi behöver satsa på kärnverksamheten och därför gör vi så här för att skydda den. Vi har till exempel en relativt stor näringslivsavdelning, en kommunikationsavdelning och ett kontaktcenter som man skulle kunna se över.
Enligt oppositionens beräkningar motsvarar besparingen 13 miljoner kronor i halvårseffekt.
– Det är faktiskt mer än vad det kostar att driva Bro och Bergs skolor. Vi använder en del av de pengarna till att mildra de generella besparingarna för nämnderna, framför allt socialförvaltningen som har ett mycket ansträngt läge, säger Hanstål.
Frågan om Bro och Berg skolors framtid påverkar också budgetläget.
– Får vi inte besked från styret om hur de tänker göra med skolorna kommer det nog att bli en återremiss. Då hamnar frågan i limbo igen, säger Hanstål.
Han ser samtidigt en möjlighet att långsiktigt effektivisera genom att bygga ut Mariedalsskolan och samla en F–6-skola i centralorten.
– Det skulle ge både organisatoriska och ekonomiska vinster.
Om oppositionens budget kommer att få stöd från fler partier återstår att se.
– Det finns en del personliga låsningar och vissa partier styrs centralt, vilket gör att de inte kan stödja beslut där Sverigedemokraterna är med. Men jag hoppas att vi åtminstone kan föra samtal med Jan-Olof Johansson inför fullmäktige. För utbildningsförvaltningens skull behövs ett beslut. Också för alla oroliga barn och föräldrar på Bro och Bergs skolor, säger Hanstål.
