Det säger reservofficeren Thomas Falk, som själv startade Skaftöpartiet, men numera tillhör Lysekilspartiet.
Reservofficeren Thomas Falk ser att Ronald Rombrant är ett generalsämne för sina ledaregenskaper.
Det är militäriska termer som används när medlemmar beskriver Ronald Rombrant som privatperson och politiker.
På en fråga varför Lysekilspartiets medlemmar sluter upp bakom Ronald Rombrant, svarar reservofficeren Thomas Falk.
Ledarskapsbakgrund
– Jag har en lång ledarskapsutbildning inom försvaret, varit lärare i ledarskap för blivande reservofficerare, praktiskt erfarenhet som krigsplacerad bataljonschef, där utöver vid sidan om ett antal poäng i socialpsykologi, rektorsutbildning, etc. Jag har praktisk erfarenhet av ledarskap i 35 år inom försvaret, skolan och ideella föreningar.
Thomas Falk fortsätter:
– Detta säger jag inte för att visa upp en egobild, mer för en utgångspunkt för att göra en bedömning av Ronald som ledare baserad på ovanstående erfarenheter, och att jag under en längre tid jobbat mycket nära honom. En person inom Socialdemokraterna har ju gjort en annan redovisning och den får stå för henne, menar Falk.
”Stor kapacitet”
– Jag tycker därför det är viktigt för rättvisans skull att andra bilder presenteras. Vår ledare i Lysekilspartiet karaktäriseras av mycket stor kunnighet, väl påläst och insatt i de politiska frågorna. Han har mycket stor arbetskapacitet med politiskt arbete sent på kvällarna, noggrannhet, lyhördhet, initiativförmåga, öppenhet, ärlighet, välvilja.
– Att genomföra ett omfattande förändringsarbete som många kommunmedlemmar förväntar sig med sina röster på framgångspartierna kan inte klaras av någon annan person än Ronald som kommunalråd, hävdar Thomas Falk.
Han fortsätter:
– Hade Ronald arbetat inom försvaret där man tar tillvara på personer med förmågor som Ronald hade han varit general idag! Därav att så många med mig i Lysekilspartiet sluter upp bakom en bra ledare är ganska självklart, framförallt unga personer.
– Låt detta unga team ta över med liknande förmågor i andra partier och bilda en stabil majoritet, eller skall Lysekil ännu en mandatperiod styras av ädre män i övre pensionsåldern, tänker på KF-presidiet, där partierna inte vågade förnya, förändra genom att välja in en ung kvinna. Tydligen finns det inga feminister i de andra partierna eftersom de röstade in Åkerman, 67 år! Eller styrs partierna av en manlig maktelit med stor partipiska? I december får vi svaret!
”Huvudet på spiken”
Thomas Falk lade ut dessa ord som en kommentar på Forum Lysekilspartiets egen facebook-sida och fick 19 gilla-markeringar, vilket är något av rekord i inbördes beundran inom partiet.
Den nyblivna fullmäktigeledamoten Lena Hammargren kommenterade genast:
– BRA Thomas Falk! DÄR träffade du huvudet på spiken.
Tolerans mellan politiker
Frågan som undertecknad ställde i forumet var:
q ”Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva politiker som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro – kan Lysekilspartiets medlemmar och fullmäktigegrupp leva upp till den visionen?
Det är samma formulering som i kommunens slogan, men ordet ”människor” är utbytt mot ”politiker” och var plötsligt inte lika lätt att svara på.
Inlägget fick 45 kommentarer innan Ronald Rombrant själv drog ett streck i debattråden.
”Framtidstron osäker”
Fredrik Häller och Patrik Saving svarade ett klart ”ja” på frågan, medan Ronald Rombrant svarade så här:
– Självklart vill Lysekilspartiet – liksom säkerligen alla partier och förtroendevalda – leva upp till den visionen. Sista ordet i visionen (framtidstro) är dock lite knepigare. Vi kan inte förneka att vi har stora utmaningar. Men klarar vi att bemästra dessa och lyckas vända skutan, då menar jag i vart fall att det finns grund även för en framtidstro.
Undertecknad ställde vidare frågan:
”Vi ska granska”
”Ronald Rombrant – om Lysekilspartiet blir ett oppositionsparti, kommer ni att föra en offensiv eller defensiv politik?
– Inte tror du väl Lysekilspartiet kommer att vara ett defensivt parti i opposition? Nej, vi kommer i så fall att ta vår roll på allvar och göra just det ett oppositionsparti ska göra, nämligen granska, ifrågasätta och komma med egna förslag. Självklart kommer vi att agera på ett konstruktivt sätt i en positiv anda.
Du är en stark ledarprofil Ronald Rombrant – det märks att Dina partikamrater sluter upp bakom Dig och gillar vad du skriver.
– Nja Ahlbin, du ska veta att vi har högt i tak i partiet och att jag väldigt ofta får mina fiskar varma.
”Stor samsyn i SD-frågan”
I vilken fråga har det varit högst i tak den senaste veckan och när har dina fiskar blivit extra varma?
–Vi har flitigt diskuterat hur vi ska se på frågan om vilka ambitioner vi ska ha när det majoritetsbildning kontra opposition. En annan fråga som ju också diskuterades flitigt i massmedia i veckan var ju partierna samröre med SD (och det ska nämnas att det är bra att det klargörs att ytterlighetspartierna kommer att bli vågmästare och därmed spela en betydande roll ifall kommunen skulle få ett minoritetsstyre), men i den frågan har vi i Lysekilspartiet en mycket stor samsyn, dvs vi tar bestämt avstånd från det partiets ideologi, så där behövdes inte så mycket diskussion.
– När jag har fått mina fiskar extra varma? Jo, ibland kanske jag har varit lite väl envis (och jobbig säger en del ), och då har jag allt fått höra det . Och denna uppriktighet uppmuntrar vi, vore skam annars! Vi har ju orden öppenhet och ärlighet som våra ledstjärnor, vilka också ska leda oss i vårt interna arbete!
”Retoriskt trix”
Fredrik Lundqvist, som har pluggat filosofi, och har ett förflutet inom M, svarade så här:
– Att tränga igenom och medverka till förändring av en politisk kultur som det tagit många år att bygga upp sker inte gnisselfritt och en del människor förmår inte se utanför sin värld för det är enbart denna värld man känner till. Se kognitiv slutenhet. Bättre då att skjuta på en politisk ”motståndare” och lämna sakfrågorna. Det kallas för ett retoriskt trix att minska styrkan i budskapet genom att förminska budbäraren. Det är ”stolerans”.
q Vilka konsekvenser får ”stolerans” för Lysekils kommun? Ökar eller minskar politikerföraktet hos samtliga partier och vilka blir konsekvenserna för befolkningsutvecklingen, företagsklimatet och så vidare?
Lundkvist svarade:
– Jag skulle vilja tala om politisk legitimitet (och om kunskapsetik). Dagens situation handlar om att 2,5 procent av landets medborgare är medlemmar i ett politiskt parti. I mitten av 70-talet var den siffran knappt 20 procent. Vi har idag en promille av befolkningen som utser förtroendeposter ur en grupp på kanske någon procent av befolkningen. Dessa förutsättningar menar vi inte kan negligeras utan kräver nya politiska arbetsformer och en mycket bättre kommunikation för att upprätthålla legitimitet och trovärdighet.
– Detta ställer mycket stora krav på hur det politiska systemet fungerar och framför allt att det har förmågan att demokratisera demokratin när utgångspunkterna har förändrats dramatiskt. Kalkylerar man, ceteris paribus, så är partierna ett minne blott om inte allt för många år. Vi är i fullmäktige för att jobba med sakfrågor. De saker jag nu lyfter kommer det en motion om inom en inte alltför avlägsen framtid.
”Visionen måste skrivas om”
Finns det anledning att se över kommunfullmäktiges vision som har beslutats i total enighet?
– Ja det finns anledning till det. Den första frågan bör då bli hur tänkte man ? Om jag förstår riktigt var konsultföretaget Kairos Future inblandat. Jag var inte med på den tiden så andra får berätta. Jag tror dock att vi först måste ta i de mer grundläggande politiska strukturerna, säger Fredrik Lundqvist.
Upplysningsvis har undertecknad ställt exakt samma fråga som här ovan till Socialdemokraterna i Lysekil, men där blev undertecknad ifrågasatt om jag var politiskt neutral. Sedan tystnade debatten.
Maktspelet i Lysekils kommun rullar vidare.
Publicerad: Uppdaterad: 
