Hur hänger detta ihop och vad är skillnaden mot den kracker som finns? Preemraff Lysekils produktionschef Sofia Lagerkvist förklarar det hela.
Vid raffineringsprocessen får man ut ett antal olika produkter, beroende på hur stora molekylkedjorna är.
Mest användning har man för relativt lätta produkter. Bensin och diesel är de transportbränslen som efterfrågas mest. Efterfrågan på tyngre produkter som eldningsoljor har minskat drastiskt på marknaden under de senaste årtiondena.
Till detta kommer EU:s så kallade svaveldirektiv som ställer mycket större krav på låga svavelhalter i bland annat bränslen hos större fartyg.
Tidigare har högsvavligare tjockolja kunnat användas som bunker till drivmedel, men med svaveldirektivet är detta inte längre möjligt på samma sätt som förr.
Därför har det blivit marknadsmässigt mer intressant för raffinaderierna att försöka sönderdela tjockoljan så mycket som möjligt, för att bland annat kunna få ut mer bensin och diesel.
Samtidigt kan svavel i fast form tas om hand, istället för att svavlet ska gå ut i gasform i luften och bidra till försurning. av miljön.
Det projekt som nu är på planeringsstadiet handlar om att bygga en så kallad residue hydrocracker.
Läs mer i papperstidningen eller på https://lysekilsposten.buyandread.com/wl/index.htm
Publicerad: Uppdaterad: 
