Trafikverket beslutade i början av 2026 att Lysekilsbanan ska rustas upp.
Detta efter nya krav från Totalförsvaret om en framkomlig järnväg till Lysekils hamn, utifrån förändrat säkerhetsläge.
Men tidsplanen för upprustningen är oklar. Trafikverket meddelade i slutet på augusti att pengar skulle kunna kan tas från de 100 miljoner som regeringen anslagit i vårändringsbudgeten till civilförsvarsåtgärder, men en konkret handlingsplan för upprustningen saknas.
Kiki Eldh är styrelseledamot i arbetsgruppen för Bohusbanan och Lysekilsbanan. Hon har kämpat för tågsträckans framtid sedan hon flyttade till Lysekil på 90-talet.
Det började när hon hyrde en ateljé i det gamla stationshuset och av en slump hittade gamla järnvägsskyltar där det stod saker som ”Lysekil-Stockholm sovvagn”.
– Jag blev helt gråtfärdig. Jag knöt an till Lysekilsbanan via de här skyltarna, trots att jag var nyinflyttad. Jag kände en sådan sorg och såg för min inre syn hur stinsen kom där – hur han stod på perrongen och vinkade, berättar hon.

Kiki Eldh är styrelseledamot för Bohusbanan och Lysekilsbanan. Hon har kämpat för tågsträckans framtid sedan 90-talet. Foto: Liv Fischer.
Under våren 2026 slogs gruppen för Lysekilsbanan ihop med den sedan länge etablerade arbetsgruppen för Bohusbanan och bildade tillsammans en officiell förening.
Inför valet krävde de Lysekils politiker på svar om konkreta åtgärder för Lysekilsbanans framtid.
– Det finns en enorm potential i järnvägen. Den klarar stora volymer av passagerare och gods, med nästan inga koldioxidutsläpp. Rent samhällsekonomiskt är det oförsvarbart att inte använda resurserna som redan finns där, säger Kiki Eldh.
Lysekilsposten har också undersökt partiernas ståndpunkt i frågan. Svaren genomsyras av en drivkraft för järnvägens överlevnad.
Majoriteten av partierna förespråkar en snabb upprustning av Lysekilsbanan. De vill se mer hållbar och tillgänglig transport av både gods och människor i anslutning till Lysekils djuphamn.
Socialdemokraterna betonar att banan bör bli tillgänglig för höghastighetståg, inte bara långsamtgående militärfordon. Sverigedemokraterna värnar däremot om en tillgänglig järnväg för Försvarsmaktens skull.
Både Moderaterna och Liberalerna vill att kommunen fokuserar på att ta bort spåren i hamnen, för att utnyttja marken bättre.
Kommunistiska partiet motsätter sig dock att kommunen river upp befintlig infrastruktur. De värdesätter samspelet mellan järnväg och fartygstransporter, för både ekonomi och klimat – något som flera andra partier också lyfter.
Lysekilspartiet är fortsatt tveksamma i frågan.
– Vår bedömning är att banan inte är attraktiv för trafik, annat än att försvaret vill öppna upp den för minimal trafik. Om rälsen ligger kvar borde det göras något ordentligt av det. Men det måste vara någon som kör på den, annars är det inte lönt, säger Fredrik Lundqvist från Lysekilspartiet.
Centerpartiet är det enda partiet som står fast vid att Lysekilsbanan bör avvecklas. De vill i stället prioritera bättre gång- och cykelvägar samt pålitlig färjetrafik.
– Vi tycker att man ska fokusera på Bohusbanan, men inte på Lysekilsbanan. Den har legat som en död hand över kommunen och begränsar företagare längs järnvägen från att utvecklas. Därför ser vi gärna en nedläggning av Lysekilsbanan, säger Linn Nielsen, gruppledare för Centerpartiet.

Det sista reguljära persontåget gick den 28 september 1981. Efter det lades den ordinarie persontågtrafiken ned, även om enstaka veterantåg har körts vid senare tillfällen. Foto: akriv.
Sammantaget visar partiernas svar på ett skifte under den senaste mandatperioden.
Försvarsmaktens krav kan ses ligga till grund för kursändringen, men enligt Kiki Eldh kan skiftet även bero på värnande om kommunens framtid samt hänsyn till EU-direktiv om ett heltäckande järnvägsnätverk i Europa
– Inför valet 2022 var det nog svårt för partierna att våga driva frågan ensamma. Nu fångar de medvinden – när järnvägen har fler tunga aktörer på sin sida, säger Kiki Eldh Samtidigt lyfter flera av politikerna att kommunen inte har makt att bestämma över järnvägen. Det är Trafikverkets beslut.
Partiernas svar visar att Lysekilsbanans framtid inte är avgjord ännu och att det fortfarande finns vissa motsättningar i kommunens näringsliv.
– Vi behöver att försvaret och Trafikverket bestämmer sig. De måste så fort som möjligt tala om för oss vad som gäller, så att vi kan påbörja arbetet med järnvägsspåren, säger Ulf Hanstål (M).
Maria Granberg (MP) tror dock att partiernas nya enighet kan ge större makt att påverka.
– Det handlar om att agera tillsammans – kraftfullt på alla fronter. Att visa att vi som kommun vill något gemensamt. Vi har ju möten med Trafikverket och Transportstyrelsen, och vi kan lägga egna motioner i riksdagen, säger hon.
Politikernas ökade samförstånd ger Kiki Eldh nytt hopp.
– Jag blev så glad när jag såg svaren. Det finns en ny gnista nu, säger hon.






