Professor Göran Hansson från Nobelkommittén föreläste för eleverna på Gullmarsgymnasiet om årets nobelpristagare i medicin. ”Roligt att få prata om forskning med elever i Lysekil”, tyckte Göran K Hansson, som själv är född och uppväxt i Lysekil, och grundlade sin skolgång i staden.
Foto: Gabriel Berndtsson
Professor Göran Hansson från Nobelkommittén föreläste för eleverna på Gullmarsgymnasiet om årets nobelpristagare i medicin. ”Roligt att få prata om forskning med elever i Lysekil”, tyckte Göran K Hansson, som själv är född och uppväxt i Lysekil, och grundlade sin skolgång i staden. Foto: Gabriel Berndtsson

Nobelt besök på Campus Väst

Lysekilsbördige professorn Göran K Hansson berättade om årets nobelpristagare i medicin

2014-11-21 Det blev nobelt besök på Campus Väst på fredagen.
Professor Göran Hansson från Nobelkommittén föreläste för eleverna på Gullmarsgymnasiet om årets nobelpristagare i medicin.
– Roligt att få prata om forskning med elever i Lysekil, tyckte Göran K Hansson, som själv är född och uppväxt i Lysekil, och grundlade sin skolgång i staden.

Göran K Hanssons föredrag vände sig till eleverna på de naturvetenskapliga programmen och var en del i Nobelkommitténs arbete för att öka kunskapen om nobelprisen.
Det var en ytterst välkvalificerad gäst som hälsade på, säkerligen den mest kvalificerade hittills på Campus Väst.
Professor Göran Hansson är sekreterare i Karolinska Institutets Nobelkommitté och i Medicinska Nobelkommittén, som har 18 medlemmar.
Han är dessutom vice ordförande i Nobelstiftelsens styrelse, ledamot av Academia Europaea och ingår i redaktionskommittéerna för flera internationella vetenskapliga tidskrifter.

Vigt sitt liv åt forskning

Göran bor sedan många år i Stockholm, men är född och uppväxt i Lysekil, och det var just här han började sin skolgång. Han studerade sedan till läkare och har sedan dess vigt sitt liv åt medicinsk forskning.
– Jag är ofta i min hemstad och hälsar på och har fortfarande kontakt med gamla barndomskamrater, berättar Göran K Hansson, som har ett hus på Norra Kvarngatan som sin fasta punkt i Lysekil och dit kommer även barnen och hälsar på emellanåt.
Hans enkelhet och ödmjuka framtoning är personliga egenskaper som man först lägger märke till, men han har en bakgrund som får den mest beläste att titta med stor beundran på denne lysekilspojk.
Göran K Hansson disputerade 1980 vid Göteborgs universitet och är professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Karolinska Institutet. Han har varit postdoktorsforskare vid University of Washington i Seattle 1981-82 och gästprofessor vid Harvard Medical School 2008.

Tillkännager priset i radio och TV

Hanssons forskningsområde är samspelet mellan immunsystemet och blodkärl samt uppkomsten av åderförkalkning. Han upptäckte 1985 en immunologisk reaktion som orsakar inflammation i blodkärlen och forskar även kring inflammationens roll vid hjärtkärlsjukdomar.
Göran K Hansson har de senaste åren varit den som i media tillkännagivit nobelpriset i medicin.
”Årets nobelpris utdelas med den ena hälften till John O’Keefe och den andra gemensamt till May-Britt Moser och Edvard I. Moser för deras upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan”, löd  Göran K Hanssons stämma i radio och TV och det var dessa pristagare som han även berättade om på Campus Väst.
– Årets Nobelpristagare har upptäckt ett positioneringssystem, en slags ”inre GPS” i hjärnan som gör det möjligt att orientera sig i rummet. Deras arbete har visat hur en avancerad intellektuell process utförs av hjärnans nervceller.
– Hur kan vi förstå var vi befinner oss? Hur kan vi finna vägen från en plats till en annan? På vilket sätt kodar hjärnan denna information så att vi omgående hittar rätt nästa gång vi går samma väg, handlar forskningen om, berättade Göran K Hansson.

30 år efter första upptäckten

År 1971 upptäckte John O´Keefe den första komponenten i detta positioneringssystem. När en råtta befann sig på en viss plats i ett rum aktiverades alltid vissa nervceller i den del av hjärnan som kallas hippocampus. Andra nervceller i hippocampus aktiverades vid andra platser i rummet. O´Keefe drog slutsatsen att dessa ”platsceller” i hjärnan bildar en slags inre karta av rummet.
Mer än 30 år senare, år 2005, upptäckte May-Britt och Edvard Moser en annan nyckelkomponent i hjärnans positioneringssystem. De identifierade en typ av nervceller, ”rutnätsceller”, som skapar ett koordinatsystem för positionsbestämning. Deras fortsatta undersökningar visade hur de olika celltyperna samverkar för att vi ska förstå var vi befinner oss och hittar rätt.
– Pristagarnas upptäckter har löst ett problem som sysselsatt filosofer och forskare i århundraden – hur hjärnan skapar en karta av rummet som omger oss, och gör det möjligt för oss att hitta vägen i en komplicerad omgivning, berättade Göran K Hansson.
Han fortsätter:
– Upptäckten av hjärnans positioneringssystem är ett genombrott i förståelsen av hur nervceller arbetar för att tillsammans utföra högre kognitiva funktioner. Den öppnar vägar för att förstå andra kognitiva processer, till exempel hur människan förmår att minnas, tänka och planera.
Eleverna ställde en rad frågor och flera av eleverna fick säkerligen blodad tand att själva utbilda sig till läkare och ägna sig åt medicinsk forskning i framtiden.

Foto: Gabriel Berndtsson

Årets nobelpristagare i medicin

Fakta om Alfred Nobel
Alfred Nobel var kemist, uppfinnare och lämnade efter sig en stor förmögenhet när han dog 1896. Han uppfann dynamiten, spränggelatin och nobelkrut m.m. och anlade fabriker i många länder. Hans uppfinningar kom till stor användning vid utbyggnaden av t ex Paris och en rad andra internationella städer. Nobel hade inga barn och beslöt i sitt testamente att hans förmögenhet skulle användas till att dela ut fem årliga internationella pris till dem som inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete gjort mänskligheten störst nytta. Nobels Fredspris utdelas av den Norske Nobelkommittén, Litteraturpriset av Svenska Akademien, Fysik- och Kemipriserna av Vetenskapsakademien och Medicinpriset av Karolinska institutets Nobelförsamling.
Sedan 1901 utdelas Nobelpriset på Alfred Nobels dödsdag den 10 dec.
Fredspriset utdelas i Oslo, de övriga i Stockholm. Prissumman varierar något år från år och har de senaste åren varit 8 milj. kr. Sedan 1969 utdelas även ett pris i ekonomi ”till Alfreds Nobels minne” instiftat av Riksbanken. Pristagare utses av Vetenskapsakademien.
Nobelstiftelsen i Stockholm förvaltar sedan 1900 de medel Alfred Nobel donerade och svarar för organisationen kring Nobelpriset.

John O´Keefe föddes 1939 i New York City, USA, och är både amerikansk och brittisk medborgare. Han doktorerade i fysiologisk psykologi vid McGill-universitetet i Montreal, Canada 1967, och flyttade därefter till England för att forska vid University College i London. Han stannade i London och utnämndes 1987 till professor kognitiv neurovetenskap vid University College. John O´Keefe är idag chef för Sainsbury Wellcome Centre for Neural Circuits and Behaviour vid detta universitet.

May-Britt Moser föddes i Fosnavåg i Norge 1963 och är norsk medborgare. Hon studerade psykologi vid universitetet i Oslo tillsammans med sin blivande make och medpristagare Edvard Moser. Hon doktorerade i neurofysiologi 1995 och de begav sig till universitetet i Edinburgh för postdoktorsforskning. Under en tid var paret Moser även gästforskare vid University College London. 1996 återvände de till Norge och byggde upp ett forskningslaboratorium vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet i Trondheim. May-Britt Moser utsågs år 2000 till professor i neurovetenskap och år 2013 till chef för universitetets Centre for Neural Computation.

Edvard I. Moser föddes 1962 i Ålesund i Norge och är norsk medborgare. Han studerade vid universitetet i Oslo, doktorerade i neurofysiologi 1995 och bedrev postdoktorsforskning, tillsammans med sin hustru May-Britt Moser, först vid universitetet i Edinburgh och därefter vid medpristagaren John O´Keefes laboratorium i London. 1996 flyttade paret till Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet i Trondheim, där Edvard Moser utnämndes till professor i neurovetenskap år 1998. Idag är han dessutom chef för Kavli Institute for Systems Neuroscience i Trondheim.

Publicerad: Uppdaterad:
Ahlbin Gustafssonahlbin@lysekilsposten.se0523-667081
Nyhetsarkiv