Socialförvaltningen kommer att hyra 11 lägenheter av fastighetsenheten.
Det bekräftar tf socialchef Lars-Göran Berg.
– I bakgrunden finns ett fullmäktigebeslut från i fjol där kommunen tecknade avtal med Migrationsverket med full kostnadstäckning, säger han.
När IFO får samtal från Migrationsverket så har Lysekils kommun 48 timmar på sig att ta emot individen. Detta kontrolleras av socialstyrelsen och det innebär i sin tur att socialförvaltning har bemnanning dygnet runt för att detta ska fungera.
I Lysekils avtal med Migrationsverket finns två olika delar. Den första delen reglerar avtalet avseende vuxna där kommunen förbinder sig att ta emot 20 st personer, varav 5 flyktingbarn.
För detta får kommunen en fast ersättning på 225.000 kronor plus 5.000 kr/person. Med varje flykting följer en schablon under två år på sammantaget 83.000 kronor. Av den schablonen får skolan 60 procent och socialnämnden 40 procent.
Den andra delen i avtalet t avser ensamkommande barn och ungdomar. Fördelningstalet bestäms centralt i riket och bygger på kommunens storlek.
För Lysekils del handar det om 11 stycken asylplatser. Eftersom det är en viss omsättning på barnen som kommer till varje kommun, så kan det bli så att de 11 platserna kommer att bebos av närmare 20 olika barn och ungdomar över tid.
Kommunen får ersättningar från Migtrationsverket som täcker samtliga kostnader fram tills den unge fyller 21 år.
Enligt Lars-Göran Berg handlar det inte om att förvandla Lysehemmet till en stor flyktingförläggning eller en asylmottagning, vilket har antytts i debattforum på sociala medier.
– Det handlar inte heller om hela fastigheten ska disponeras. Vi har ju redan sådana här bostäder på andra håll i kommunen och det fungerar alldeles utmärkt, säger han.
Korttidsboende för barn som flytt från Syrien
Det handlar om korttidsboende för barn som drabbats av fruktansvärda krigstillstånd, vilket dagligen kan dokumenteras.
– Vi kommer inte att se bostäderna som ett ”hem” utan det fungerar som mindre lägenheter under kortare tid, säger Lars-Göran Berg.
I bakgrunden finns ett ramavtal med Migrationsverket från 2014 som kommunfullmäktige ställt sig bakom.
– Eftersom Lysekils kommun har ett avtal får man också full kostnadstäckning, till skillnad mot kommuner som inte har något ramavtal och ända måste ta emot flyktingar, säger Lars-Göran Berg.
Stort tryck på Sverige
Till saken hör att trycket på platser är stort över hela Sverige och regering och riksdag har lovat att ta emot en viss del av flyktingströmmarna.
– Det kommer nu väldigt många barn från kriget i Syrien och kommuner försöker hitta bostäder för dessa. Vi har inga hus eller lägenheter som finns tillgängliga, men har dock ansvar för boendet. Ibland sker det i det vanliga bostadsbeståndet. Nu på grund av krigets effekter för barn i Syrien får vi använda de bostäder som vi kan hitta. När Lysehemmet blir ledigt kommer vi att kunna använda det som ett boende för den målgruppen, säger Lars-Göran Berg.
Behöver Lysehemmet byggas om för att kunna användas för flyktingbarnen?
– Fastigheten kommer inte att behöva byggas om. Vi vet ej heller hur länge vi behöver använda lägenheterna, säger Lars-Göran Berg.
”Inga nya beslut krävs”
Eftersom det ligger ett fullmäktigebeslut i grunden behövs heller inga nya beslut i socialnämnden eller kommunstyrelsen.
– Att hyra några rum eller lägenheter i ett hyresförhållande för att verkställa ett fullmäktigebeslut brukar aldrig bli föremål för nya polititska beslut. Kommunstyrelsen tar inte beslut om vilka lägenheter som socialförvaltningen hyr. Vi hyr som vilken hyresgäst som helst. Så här har vi gjort inom socialförvaltningen i olika sammanhang i många år. Alternativet är att köpa platser privat, vilket är en påtagligt dyrare lösning för kommunen, menar Lars-Göran Berg.
Vilken ankomstdatum gäller för flyktingbarnen? Hur många kommer att kunna tas emot?
– Vi vet ännu inte exakt datum när de första barnen anländer och inte heller exakt datum. Det kan också bli en viss omsättning på barn, då vissa återförenas med släktingar någon annan stans i Sverige och så vidare. Men elva barn ska vi kunna ta emot samtidigt.
Hur stor ersättning får Lysekils kommun för att ta emot ensamkommande flyktingbarn?
– Vi har full kostnadstäckning för hyror och kringkostnader. Staten täcker alla kostnader. Kommunen får en totalsumma av Migrationsverket och har att bruka denna för barnens bästa. Eftersom vi inte hittat andra bostäder har vi sett Lysealternativet som det enda möjliga.
– Det är staten som tillställer kommunen flyktingbarn. Det vi har att ta hand om i alla Sveriges kommuner är barn som flytt från fruktansvärda förhållanden och med risker för sina liv kommit till Sverige, säger Lars-Göran Berg.
Hittills har Lysekils kommun tagit emot cirka 20 barn och ungdomar. De flesta har fått boende på Badhusberget.
”Har fungerat mycket bra”
– Det har totalt sett fungerat mycket bra både med boende och skola. Jag har träffat många av dem och vi ska veta att de flesta är väldigt entustiastiska över att få komma till Sverige, de är hungriga på studier och ett socialt liv och det är sällan några problem. Det här är inga ungdomar som ägnar sig åt skadegörelse eller kriminalitet, utan de har en väldigt positiv attityd till allting, säger Lars-Göran Berg.
På frågan om Lysehemmet är en bra plats för barnen och ungdomarna, svarar Lars-Göran Berg.
– Lyse är kanske inte det bästa stället för att ge ungdomar tak överhuvudet, men det finns täta bussförbindelser till Lysekil och även en gång- och cykelbana, så vi tror och hoppas att barnen kommer att trivas.
– Eftersom kommunen äger Lysehemmet är det också en bra lösning ur ekonomisk synvinkel. Det finns inga tomma lägenheter kvar att erbjuda dessa barn och ungdomar. Vi har verkligen försökt hitta bostäder. Det är inte rimligt att bygga om lokaler för andra ändamål för att tillskapa bostäder då det inte är permanenta bostäder utan beroende på utvecklingen i landet och bostäder för en begränsad tid.
Lysehemmet ska säljas
Att stänga Lysehemmet har att göra med den omstrukturering av äldrebostäder som fullmäktige tog beslut om för tre år sedan. Det föranledde en stor strukturomvandling av äldrebostäderna då en särskild kooperativa förening tog över ansvaret för Lysekilshemmet och Stångenäshemmet.
– Stångenäshemmet byggs ju om till en utomordentlig anläggning med service och olika boendeformer. I samband med detta beslut ingick avveckling av Lysehemmet. Beslutet är således inget nytt och Lysehemmet ingick i de fastigheter som kommunen avsett att avveckla och sälja ut, säger Lars-Göran Berg.
För att klara evakueringen när den kooperativa hyresrätten byggs om just nu i Brastad förhyrs delar av fd Lysehemmet ut som vanliga små lägenheter.
– I stället för att hyra externt eller hyra in tillfälliga mycket dyra bostadslösningar har socialförvaltningen av kommunens fastighetskontor förhandlat fram ett avtal där vi använder delar av fastigheten som hyreslägenheter för barn och ungdom under den tid de finns hos oss. Hade förvaltningen inte gjort denna framställan hade fastigheten sålts helt i linje med tidigare beslut i kommunen.
Politikerna fåordiga
Kommunalrådet Jan-Olof Johansson (S) visste inget mer om planerna på Lysehemmet än vad han hört ryktesvägen och vad hans partikamrater läst på sociala medier.
– Jag måste sätta mig mer in i den här frågan innan jag uttalar mig. Det enda jag vet är att Lysekil har ett samverkansavtal ihop med våra grannkommuner gentemot Migrationsverket, säger han.
Maria Forsberg (S), ordförande i socialnämnden och ledamoten Ann-Charlotte Strömwall hänvisar båda till socialchefen för mer information i ärendet.