Känner du igen namnet?
Ja, i så fall är du inte ensam. En tur på stadens gator tillsammans med ”Laxis” är synonymt med ett evigt hejande, på i stort sett varje person som kommer i närheten.
Lars-Gunnar, eller ”Laxis” som de flesta säger, gick i höstas i pension. Arbetsgivare de senaste 25 åren har varit Lysekils FF.
– Jag började här på prov, då jag tog tjänstledigt från Lysekils Renhållning AB.
Lyckat vägval
Jobbet som kanslist föll ”Laxis” i smaken och vägvalet han tog för 25 år sedan har han aldrig ångrat.
– För det första så mådde kroppen så mycket bättre. Jag hade problem med lederna när jag körde sopor och läkarna rekommenderade mig att byta jobb. Även om jag trivdes bra på renhållningen så tog kroppen för mycket stryk.
“Vilken skruv”
Intresset för fotboll har alltid varit stort. Han satt med i styrelsen redan innan han anställdes av LFF. Men någon stor fotbollsspelare var han, enligt egen utsago, aldrig. Spel i Lyse BK:s representationslag följdes senare upp med spel i LFF:s B-lag.
– Men jag har slått en hörna rätt i mål, i Krokstad, vilken fantastisk skruv det var på den bollen, säger ”Laxis”.
Men frågan är om inte ”Laxis” förvanskar historien om ett av ganska få mål i karriären.
Urban Andersson och Mats-Åke Mattsson var båda på plats när det begav sig och de har en liten annan version av vad som hände.
– Vi hade en ganska bra medvind och bollen blåste i mål. När domaren dömde mål så skrek ”Laxis” från hörnflaggan; ”Det var väl ingen som var när bollen”, skrattar Mats-Åke.
Lättare förr
Under de åren som ”Laxis” har haft LFF:s klubbhus som arbetsplats är det mycket som har förändrats.
– Det är svårt för alla föreningar idag. Det var så mycket fler lag förr, både på kill- och tjejsidan. Sedan tycker jag att klubbkänslan verkar försvinna allt mer. Dessutom var det tidigare en annan attityd när det handlar om att hjälpa till ideellt. Det var betydligt lättare att få hjälp vid till exempel konserter på Gullmarsvallen.
Den utvecklingen får läggas på minussidan. För när ”Laxis” i övrigt beskriver sin koppling till jobbet, fotbollen och föreningen så är han väldigt positiv.
– Jag har aldrig tyckt att jag har haft ett tråkigt jobb. Genom fotbollen har jag under åren fått väldigt många vänner. Jag har i flera omgångar varit ledare för olika lag, inte minst då sonen Tomas ”Tommen” Lindberg var aktiv.
Flera höjdpunkter
Det finns många höjdpunkter genom åren, även om ”Laxis” inte vill gradera dem på någon skala.
– Det var väldigt roligt när vi drog igång med de stora konserterna, Rocktåget, Badrock och allt vad det hette. Andra höjdare var föreningens deltagande i Lysekilsfestivalen, där en viss kossa vann andrapris ett år, medan en mindre lyckad orm inte hamnade på prispallen följande karneval. Dessutom var det en härlig period när LFF var som bäst. Killarna i LFF tränade fem pass i veckan och visade både Häcken och Västra Frölunda att man inte var att leka med. Det var i Svenska cupen.
Tottenham favoriten
Men det finns några minnen som får det att lysa lite extra i ögonen på den före detta kanslisten. Det är bland annat ett träningsläger i England med ett ungdomslag, där man passade på att se en match mellan Arsenal och Tottenham. Eftersom Tottenham är ”Laxis” favoritlag så blev det ju än bättre när Tottenham flera år senare, med dåvarande lagkaptenen Sol Cambell, kom på besök till Gullmarsvallen.
– Det var riktigt häftigt både när Leeds och Tottenham kom för att spela mot en LFF-kombination.
Övergången till pensionär har gått utan några större ”komplikationer”.
– Jag är fortfarande involverad, både med att sälja Bingolotter och hjälpa till med loppmarknaden som LFF driver.
Sålde brandslang med hål i
En loppmarknad som för övrigt är ett resultat av den loppisen som man för närmare 30 år sedan startade för att kunna åka till England med ett ungdomslag. En loppmarknad som idag står för en stor del av föreningens inkomster.
– Den första loppisen hade vi i Slättens skola. Vi fick in lite av varje, bland annat en gammal brandslang med massor av hål i. Vi skrattade åt situationen och tänkte slänga slangen. Men den fick vara kvar och slangen, inklusive hålen, var den första pryl vi sålde, vi fick 15 kronor för den, skrattar ”Laxis”.
Mer än ett jobb
Klubbhuset har under åren varit som ett andra hem.
– Det blir så när man är här så mycket. Det är ju inte bara dagtid. Det har funnits långa perioder som man har varit här flera kvällar i veckan. Även på helger har man åkt ut till Gullmarsvallen och klubbhuset för att följa hemmamatcherna och hjälpa till lite runt om.
– Men nu, som pensionär, är skillnaden att jag själv bestämmer när jag vill ställa upp, om det behövs hjälp.
Lars-Gunnar ”Laxis” Lindberg har under många år varit en stor del av LFF. Men nu är den eran över. I alla fall i sådan omfattningen som det en gång var. Men den omtyckte fotbollsledaren, och före detta kanslisten, har kvar ett stort hjärta för föreningen.
– Man har lärt känna väldigt mycket folk i och runt fotbollen och på jobbet. Jag har fått vänner som jag aldrig hade fått annars.
Hur är livet som pensionär?
– Jo då, det fungerar bra. Men gladast är nog ”Lillan” (hustrun Pia) som får ha mig hemma hos henne så mycket mer nu, men det får du inte skriva att jag har sagt, skrattar ”Laxis”, innan han ger sig ut på ännu en tur för att tillsammans med några kollegor i LFF hämta prylar till loppmarknaden.
