– Jag hade tänkt annorlunda – vi skärgårdsfolk hjälper varandra, säger Lars Hagström, controller vid Göteborgs universitet i Fiskebäckskil.
På Göteborgs universitets forskningsstation för marina vetenskaper – Lovéncentret – i Fiskebäckskil, finns ett av Sveriges sex viktiga oceanografiska mätinstrument. Det är en boj som mäter bland annat temperatur, salthalt och våghöjd. Bojen utgör en del av forskningen om klimatförändringarna. Mätdatan används av forskare hela världen över och av SMHI.
För drygt två veckor sedan försvann bojen. Någon körde på den så att den slet sig loss och flöt i väg – in mot kilen i Fiskebäckskil. Strax därefter togs den om hand av sommargäster som har bostad i Fiskebäckskil. Pappan i familjen är en advokat i 55-årsåldern.
Han kontaktade universitet och begärde 25 procent av värdet på bojen – eller minst 25 000 kronor – i bärgningskostnad.
Lars Hagström blev förvånad när han fick höra vad advokaten ställde för krav.
– Jag tänkte: ”oj, är detta praxis”? säger han.
Är det mycket pengar att begära?
– Jo, det kanske man kan tycka, säger han.
Men Lars Hagström säger att advokaten har rätt till ersättning.
– Han kan lagar och paragrafer, och han har rätt enligt reglerna att begära pengar. Men jag hade tänkt annorlunda – vi skärgårdsfolk hjälper varandra.
Lars Hagström säger att han är tacksam för att de räddade bojen.
– Vi är ändå glada att de tog hand om bojen. Jag tycker att de har varit justa. Den är viktig för oss.
Bojen kostar en miljon kronor i inköpspris och värderas till runt 500 000 kronor i dag.
Även Michael Klages, chef på Lovéncentret, blev förvånad över att någon ville ha pengar för bärgningen.
– Jag blev väldigt överraskad. När jag jobbade i Tyskland tappade vi bort ett viktigt föremål i Norra Ishavet, och då fick vi tillbaka det utan kostnad, säger han.
Han säger att lagen ändå ger advokaten rätt till ersättning.
– Jag tycker att det är konstigt att kräva universitet på pengar. Men samtidigt är vi tacksamma att de tog hand om bojen, säger Michael Klages.
Nu ligger bojen på bryggan utanför forskningsstationen i väntan på reparation.
Enligt Mikael Roos, polisinspektör vid Lysekilspolisen, säger hittegodslagen att den som gör ett fynd får själv kontakta ägaren, om upphittaren vet vem ägaren är. Upphittaren kan då få hittelön och ersättning för eventuella kostnader för omhändertagandet.
– Men det vanliga är att man går via polisen och anmäler som hittegods. I alla fall när det handlar om så stora värden som bojen har.
Det var advokatens tre söner och en vän till dem som tog hand om bojen.
– Tror du att de hade gjort det om det inte fanns en chans att tjäna pengar? säger advokaten. De hade ingen anledning att riskera både båt och hälsa annars.
Varför krävde ni universitet på pengar – hade ni inte kunnat lämna över den gratis?
– Självklart hade vi kunnat göra det. Ingen har tvingat oss – ingen har stått med pistol mot huvudet och sagt vad vi ska göra.
Varför gjorde ni inte det då?
– Därför killarna såg sin chans att få bärgarlön. Lagen ger dem rätt till ersättning.
Varför ringde ni inte till universitetet när ni hittade den så att de kunde komma och hämta den själva?
– Det gjorde vi.
Fast då ville ni ju ha pengar för det?
– Nej, det sa vi inte då. Vi sa att vi har en boj, och vi återkommer med bärgarlön.
I det första mejlet som advokaten skickade till universitet stod ingenting om att de begärde hittelön. Det kom först fyra timmar senare. Så frågan är vad som hade hänt om universitet hade hunnit hämta bojen innan de hörde av sig på nytt. LP har försökt nå advokaten igen för en kommentar.
Just nu pågår förhandling mellan universitet och advokaten om vad han ska få i ersättning för bärgningskostnad.
Anna-Maria Holmgren
0523-66 70 88
Finns sex stycken: Umeå, Kalmar, Fiskebäckskil, Trosa, Kosteröarna och Havstensfjord.
Nypris: En miljon kronor.
Viktigt mätinstrument för att förstå klimatförändringarna.
Mäter bland annat temperatur, salthalt och våghöjd.
SMHI ansvarar för mätdata.
