Havets Hus fick klartecken från Lysekils fullmäktige

23-miljonersatsningen ska invigas våren 2017

2015-01-30 Havets Hus får klartecken att genomföra sin största utbyggnad någonsin.
Våren 2017 är det tänkt att 23-miljonerssatsningen ska invigas.
Lysekils fullmäktige sade ja till satsningen på torsdagskvällen, men det var ytterst nära att det blev återremiss.
– Vi är i ett läge där det handlar om en fortsatt stark utveckling eller stagnation, sade kommunalrådet Jan-Olof Johansson (S).
Lysekil finansierar sin del genom kvittningsemission

Lysekils kommun finansierar sin del av Havets Hus-projektet genom en så kallad kvittningsemission.
– Detta upplägg påverkar inte investeringsbudgeten och endast driftsbudgeten marginellt, sade Jonas Malm på Lysekils ekonomikontor då han redogjorde för upplägget i Lysekils fullmäktige.

Bakgrunden är att Lysekils kommun har en långfristig fordran på 9,5 miljoner kronor i sin balansräkning på Havets Hus AB sedan bolaget köpte fastigheten.
Samtidigt har kommunen  aktier i Lysekils Stadshus AB som är moderbolag i bolagskoncernen, där Havets Hus är ett av dotterbolagen.
Amortera halv miljon/år
Kommunens insats i finansieringsförslaget är att man stärker det egna kapitalet i Havets Hus genom aktieemission och borgar för ett lån på 11 miljoner som Havets Hus ska amortera med en halv miljon per år.
– Den fordran som kommunen har på Havets Hus överlåts i ett första steg till Lysekils Stadshus AB. Som motprestation för detta så får kommunen aktier i Stadshus AB för motsvarande belopp, förklarade Jonas Malm.
Revers blir aktier
När Stadshus AB tar över fordran på 9,5 miljoner omvandlar man den till aktier i Havets Hus för motsvarande belopp. Detta innebär att Havets Hus inte längre har kvar sin skuld till kommunen utan i stället ökar sitt egna kapital.
Sedan behöver Havet Hus 11 miljoner för att klara investeringen och kommunen går i borgen för denna upplåning.
– Finessen med detta är att Havets Hus AB ökar sin lånevolym med endast 1,5 miljon, sade Jonas Malm.
23 miljoner handlar den totala investeringen om, 10 miljoner är ett investeringsbidrag från Västa Götalandsregionen, 2 miljoner finansierar Havets Hus ur egen kassa och 11 miljoner borgar kommunen för.
Havets Hus ökar sin låneskuld med endast 1,5 miljon och får lägre räntebelastning än idag som en följd av det historiskt låga ränteläget.
”Inte resultatpåverkande”
– Det här upplägget är inte resultatpåverkande för kommunens budget, det innebär att kvittningsemissionen inte påverkar investeringsdbudgeten och bara får en marginelll påverkan på driftsbudgeten genom att kommunen inte längre får ränteinkomster på sin gamla fordran till  Havets Hus. Det är ett värde på 20 miljoner med en insats på 10 miljoner, men ur ett ekonomiskt perspektiv så är det en bra lösning för både Havets Hus, kommunen och Lysekils Stadshus AB, fastslog Jonas Malm.

Det fanns en överhängande risk för att det skulle bli en så kallad minoritets-återremiss av ärendet när det kom upp på fullmäktiges bord första gången, men några fler partier än Lysekilspartiet och Kristdemokraterna ställde sig inte bakom det kravet.
Om en tredjedel av församlingen, dvs 11 ledamöter, hade  ställt sig bakom återremiss-kravet, så hade ärendet kommit tillbaka på fullmäktiges bord på mötet i mars, vilket inte hade påverkat stödet på 10 miljoner från regionutvecklingsnämnden.
Det hade administrative chefen Ola Ingevaldson fått i uppdrag att undersöka hos regionen.
”Unikt tillfälle”
– Vi har fått ett unikt tillfälle där vi kan fortsätta att satsa på Havets Hus, tack vare en stark uppbackning från regionutvecklingsnämnden på 10 miljoner, inledde kommunalrådet Jan-Olof Johansson (S).
Han fastslog att kommunen alltid haft höga ambitioner för Havets Hus.
– Det är inte bara en besöksnanläggning, Havets Hus är en bra profil av vad Lysekil är och vill stå för. Annars hade vi kunnat satsa på vilken typ av turistanläggning som helst.
– Vi är unika med vårt läge vid havet och vi vill visa vår omvärld att vi satsar på havsbaserade näringar, vi har en framstående marinbiologisk forskning inom kommunen och vi har också en av landets bästa marinbiologiska spetsutbildningar. Det är ett kluster som hänger ihop. Havets Hus är en besöksanläggning som vi kan använda oss av på olika sätt, poängterade han.
Lars Björneld (FP) var lika säker på att detta är en bra satsning.
”Viktig satsning”
– Det krävs fyra saker för att utveckla turismen. Man måste ha någonstans att resa till, man ska sova och äta men framför allt måste man göra något. Det är här Havets Hus kommer in i bilden. Det krävs några stora starka publikdragande aktörer som lockar hit människor och som gör att även andra aktörer får fler besökare. Jag har varit ordförande i gamla Lysekils Turist AB och jag kan bara med glädje konstatera att turistbyrån numera finns på Havets Hus. Det här med kluster, det är någonting som är viktigt. Vi vet att Strömstad laddar för fullt, men om vi gör det här med regionen så visar vi att vi vill satsa på det här.
– Lysekil har alla förutsättningar för att kunna utveckla vårt marina kluster. Vi måste med jämna mellanrum se till att en anläggning som Havets Hus förnyas för att bibehålla populariteten.
”Bristfälligt beslutsunderlag”
Ronald Rombrant (Lysekilspartiet) var inte lika entusiastisk. Främst var det finansieringen han vände sig emot och det bristfälliga beslutsunderlaget.
–  Först ska sägas att personalen i Havets hus och dess styrelse gör ett alldeles utmärkt jobb. När de gäller detta förslag om utbyggnad har vi också sett vilket engagemang det finns för verksamheten. Det ska också direkt sägas att vi tror att utbyggnadsplanerna är positiva för bolaget, Lysekils kommun och regionen. Vi kommer alltså att säga ja till utbyggnadsplanerna, men inte nu.
– Vi tycker väl alla här att vi måste få mer av ordning och struktur, bättre beslutsprocesser och bättre beslutsunderlag? Vi vill väl heller inte bara fortsätta att slentrianmässigt öka på våra skulder? Det är inte bara Lysekilspartiet som lovat kommuninvånarna detta!
”Väcker frågor”
– Vi vill se ett färdigt paket med en enkel och rak finansieringslösning som är begriplig för envar. Det förslag om ”kvittningsemission” som här föreslås är ett exempel på ett upplägg som väcker mer frågor än svar. Och inte framgår det någonstans i handlingarna vad syftet är.
– Upplägget kräver upplåning i endera Havets Hus eller i kommunen. I båda fallen krävs nytt beslut i kommunfullmäktige. Det inger knappast förtroende att hantera denna fråga två gånger i kommunfullmäktige. Det gör heller ingenting att kommunen skjuter på beslutet. Detta besked har kommunens tjänstemän fått från ansvarigt håll i regionen. Regionens stöd kommer att finnas där ändå.
– Vi vill se ett finansieringsförslag där det tydligt framgår hur kommunen får fram de tio miljonerna.  Ska vi sälja tillgångar, ska vi hålla tillbaka investeringar eller ska vi skrapa ihop 10 miljoner genom besparingsåtgärder?
LP och KD yrkade på att förslaget återremitteras för komplettering med en handlingsplan hur denna finansiering ska ske utan att kommunkoncernens skulder och åtaganden ökar.
”Får inga ränteinkomster”
– Vad jag förstår så försvinner reversen mellan kommunen och Havets Hus och den ombildas till aktier i stället. Det här innebär att kommunen inte får några ränteinkomster, det bör nämnas i sammanhanget. Samtidigt är ju det högst osäkert om det blir någon aktieutdelning i framtiden. Om mina antaganden är korrekta innebär det en förlust för kommunen. Hade det inte varit enklare att låna ut pengar till Havets Hus, det här trixandet ger nästan ett löjes skimmer.
Yngve Berlin konstaterade att förutsättningarna inte blir bättre än så här.
– Vi får tio miljoner från regionen, vi äger frågan och har ett ansvar för den verksamhet vi äger. Det är en seriös verksamhet och den fyller en viktig funktion i många stycken. Vi kommer inte att begära återremiss, även om det ligger något i det som Lysekilspartiet säger att frågan skulle ha väckts i den här församlingen först, innan man gick till regionen och ansökte om pengar.
– För mig är tio miljoner tio miljoner. Byggherren kommer inte att nöja sig med fribiljetter eller aktier. Han vill ha pengar och det kommer kommunen att stå för.
– Det här kan gynna våra förskolor och grundskolor om inte kommunen krånglar till det för mycket med interndebiteringar.
– Sedan kommer frågor att ställas om satsningar på mer viktigare kärnverksamheter som är lagstadgade. Men det här får inte ställas mot varandra. Vi kan inte avstå från att investera. Jag är nästan odelat positiv, sade han.
”En självklarhet”
Håkan Smedja (V) ansåg det som en självklarhet att låta Havets Hus få investera för framtiden.
– Havets Hus var det första jag besökte när jag kom till Lysekil första gången. Det är också en av anledningarna till att jag fortfarande bor kvar i kommunen, sade han.
Han tyckte att kvittningsemissionen är svår att förstå, men inser att det är den bästa lösningen.
– Havets Hus har ett aktiekapital på 100.000 kronor. Vi bör inte ha så litet aktiekapital i våra kommunala bolag, så det ligger något i det att vi ökar det med en emission. Vi har ett historiskt lågt ränteläge, som det ser ut nu kommer vi att ha en låg ränta många år framöver.
”Stor potential”
Christina Gustafson (S) konstaterade att havet har varit Lysekils viktigaste utkomst under flera århundranden genom olika epoker.
– Jag ser Havets Hus som vår stora potential inför framtiden. Om vi tittar framåt på hur Lysekil ser ut 2020 vill jag se en ännu starkare profil runt havet, knutet till turism och handel, men framför allt till utbildning och forskning. Barn och unga ska tro på Lysekil och känna hopp om att det ska finnas utbildning och arbetstillfällen även i framtiden i Lysekil.
Mats Karlsson (M) menade att satsningen har oerhört stor betydelse för turismen och kommunen.
– Det är ingen tillfällighet att riksdag och regering beslutat att vi ska satsa på Tillväxt Bohuslän som handlar om satsningar på turism. Om vi inte ska ha någon turism ska vi göra som Lysekilspartiet, återremittera och dra den här processen så långt framåt som möjligt.
– Sedan när det gäller sambandet med utbildning och forskning så har Havets Hus en väldigt stor betydelse.
– När det gäller ränteinkomsterna från Havets Hus, så stämmer det att vi förlorar några hundratusen varje år, men denna satsning har så stor betydelse för turismen och näringsidkarna att vi måste ta den kostnaden. Vi vet att turisterna lägger flera hundra miljoner i Lysekils kommun varje år.
”Ska inte stressas fram”
Ulrika Häller Lundbäck (KD) betonade att hon inte säger nej till satsningen på Havets Hus.
– Jag vill tydligt säga att vi är positiva, men vi vill inte att ärendet ska stressas fram. Ett beslut måste inte tas ikväll. Turismen är viktigt för vår kommun och vi ska satsa mer på turismen året runt. Det behövs 10 miljoner från kommunen till den här satsningen och detta är pengar som inte finns avsatta i budgeten. Hur ska vi finansiera, ska vi avyttra något, kan vi avstå andra investeringar utan kommunen lånar ännu mer pengar.
Richard Åkerman (M) konstaterade att det finns en stor enighet om att förslaget är bra.
– Jag vill passa på att rikta en eloge till ledningen och styrelsen för Havets Hus för ett bra arbete. Det vi har olika uppfattning är om vi ska ha återremiss eller inte. Det stora problemet med en återremiss är att tidsplanen blir förskjuten så man inte kommer igång till säsongen 2017 utan förlorar en hel säsong.
– Finansieringen kan verka komplicerad, men kommunens budget ligger fast och påverkas inte.
– En styrka med satsningen är att Havets Hus kommer att vidga affärsidén och ta emot fler skolelever och även samarbeta mer med företag inom havsanknuten verksamhet. Jag tror att Havets Hus får en större potential att ta emot nya grupper från hela Sverige och utlandet efter den här satsningen.
”Bör avveckla ägandet”
På sikt ser Richard Åkerman helst att kommunen går ur ägandet på Havets Hus.
– Just därför det viktigt att göra en sådan här investering och uppbyggnad av företaget först med lönsamhet, annars blir det svårt för kommunen att avveckla sitt ägande.
Anders Nilsson (S) såg det som en självklarhet att utveckla Havets Hus.
– Lysekil måste tänka långsiktigt om vad vi vill förknippas med. Inom (S) diskuterar vi mycket hur vi vill Lysekils ska se ut i framtiden. Utbildning och havet är en del i att bygga Lysekils varumärke. Havet hus är en viktig del i stärka varumärket. Havet Hus gör så att fler besöker Lysekil och gynnar den lokala handeln, där våra ungdomar får jobb. Man får inte glömma att Havet hus tar ett stort samhällsansvar och är ett föredöme där. Lysekilspartiet är ett Återrremisspartiet. När vi ska ta beslut i en fråga vill de bara skicka tillbaka frågan.
– Havets Hus skall vara kommunägt. Vi kan jämföra med Liseberg och andra kommunala turistbolag i Sverige. Här skapas sommarjobb för ungdomar och praktikplatser. Jag tror att effekterna av Havets Hus ger mycket mer tillbaka än vad det kostar.
Inge Löfgren (MP) såg satsningen som helt nödvändig om man inte ska avveckla hela anläggningen.
– Vi säger ja. Det har gått över 20 år sedan Havets Hus byggdes. Det var en seg beslutsprocess på den tiden, som resulterade i att Uddevalla var nära att få Havets Hus i stället för Lysekil. Som tur var så vaknade Lysekil och tog hem det hela.
– Besöksantalet var väldigt stort de första åren, men på senare år har anläggningen tappat besökare. Man behöver hela tiden bygga ut för att behålla sin lyskraft. Gör man inte den här utbyggnaden kan man fundera på avveckling.
Christer Hammarqvist (C) konstaterade att ingen talare var negativ.
– Jag har inte hört någon säga något negativt om Havets Hus, alla är medvetna om att Havets Hus är det nav som turismen snurrar runt. Det finns ingen tvekan om att vi ska göra den här satsningen. Med denna utbyggnad tror jag det är en ganska blygsam kalkyl som gjorts över besöksantalet.
Håkan Smedja konstaterade att det inte är ofta som en investering på 10 miljoner ökar värdet med 20 miljoner.
– Detta är en bra investering. Vi måste satsa för att inte Lysekil ska avfolkas ännu mer. Ett lån på 10 miljoner motsvarar en kapitalinkomst på fyra personer med heltidstjänt som skattar i kommunen. Lysekil måste utvecklas, vi kan inte bromsa oss in i framtiden. Jag förstår inte vad vi väntar på, det är dyrt att vänta, vi har inte råd.
Fredrik Lundqvist (Lysekilspartiet) betonade att orsaken till att han yrkar på återremiss är att man inte vill forcera ärendet.
– Vi har inte haft en politisk diskussion med allmänheten i tillräcklig grad. Risken med att ta ett forcerat beslut är att folk blir arga och överklagar i rent okynne och det om något försenar projektet. Det är bättre att få en dialog med allmänheten och få ett bra beslut som inte skapar osämja.
Christoffer Zackariasson (SD) hade bara en sak att säga.
– Vi bifaller kommunstyrelsens hemställan.
Cheyenne Röckner (M) var odelat positiv.
– Det är en fantastiskt bra idé att utveckla Havets Hus. Jag är själv företagare i kommunen och när det är dåliga tider måste man satsa. Det här är ett jättebra förslag.
”Vi har alla ett ansvar”
Ronald Rombrant ansåg att det borde framgå vilka grunder som finns för beslut när det gäller finansieringen.
– Alla vi som sitter här har ett ansvar, det finns också en eftervärld som kommer att studera på vilka grunder vi gick till beslut. Jag jobbar själv med finansieringsfrågor och det här duger inte.
– Om vi hade kommit tillbaka om två månader tror jag att vi hade kunnat ta ett bättre och mer förankrat beslut. Vi kan inte fortsätta att öka våra skulder på det här sättet. Beslut på sådana här grunder inger inget förtroende. Det är andras pengar vi hanterar.
När fullmäktige gick till beslut blev det ingen votering, utan kommunstyrelsens förslag gick igenom.
23-miljonerssatsningen på Havets Hus är tänkt att så klar  våren 2017.

Publicerad: Uppdaterad:
Ahlbin Gustafsson, ahlbin@lysekilsposten.se0523-667081
Annons
Nyhetsarkiv