– Vi kommer att se fler domar med Encrochat. Det är ett pågående arbete och det är preskriptionen som sätter gränsen, säger Måns Biörklund, vice chefsåklagare på riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vid Åklagarmyndigheten, till Siren.
Encrochat var en krypterad kommunikationstjänst som användes på särskilda Encrochat-telefoner.
Det var främst kriminella som använde tjänsten, där de öppet diskuterade brottsplaner.
Stor förändring för rättsväsendet
Under våren 2020 fick svensk polis tillgång till konversationer från Encrochat. Det har inneburit en stor förändring för rättsväsendet.
– Den stora skillnaden har varit att man har kunnat lagföra personer som inte befinner sig på brottsplatsen. De som organiserar själva narkotikasmugglingen eller beställer och samråder om mordplanerna sitter någon helt annanstans, kanske inte ens i Sverige alltid, säger Måns Biörklund till Nyhetsbyrån Siren.
I oktober 2020 kom den första domen där Encrochat-konversationer fanns med i bevisningen. Sedan dess har mål som gäller Encrochat-konversationer tagits upp i 19 av landets 48 tingsrätter, främst i södra och mellersta Sverige.
60 åtalades samtidigt
Det är många tilltalade i flera av rättegångarna. I en fjärdedel av tingsrättsdomarna är det tio eller flera personer. Näst efter Göteborgs tingsrätt har Södertörns och Uppsala tingsrätt haft flest tilltalade. Det enskilda Encrochat-mål som haft flest tilltalade är den stora knarkrättegången i Uppsala med 60 personer.
Cirka 320 personer har dömts i Encrochat-målen, vissa flera gånger. Majoriteten av dem är män – inte ens var tionde är kvinna. Medelåldern ligger på 30 år. En hög andel av de dömda har eller har haft någon form av gängkopplingar, enligt Acta Publicas källor.