Stridsbåt 90H har funnits i Försvarsmakten i 30 år. Det är en mycket funktionsduglig transportbåt bestyckad med tre tunga kulsprutor och som också kan fälla minor och sjunkbomber. Båten gör 40 knop. Två vattenjetmotorer gör att båten är fantastiskt lättmanövrerad. Foto: Margareta Anderberg

Försvarsövning på Gullmaren

2019-11-20 I helgen var det full fart på Gullmaren då militären övade praktisk navigering och sjösättning under fyra dygn. Det var Amfibieregementet som övade tillsammans med hemvärnets 434 Stridsbåtskompani som ingår i Skärgårdsbataljonen.

Per-Johan Johansson, kapten på Amfibieregementet och övningsledare berättar:

– Den personal vi har med oss från amfibieregementet på denna övning är dels personer inkallade med pliktlagen, dels tidvis tjänstgörande personal som är inne några gånger per år. Vi övar dem för att bibehålla sin kompetens och förmåga. Vi har börjat med att öva i dagsljus och nu övar de i mörker och med radar i två nätter. När vår personal utbildas, utbildas de till en väldigt hög nivå, då går det också snabbt att hitta tillbaks till den nivån med repetitionsutbildningar.

– De som övar här i helgen är duktiga och motiverade, vill lära sig och känner en yrkesstolthet att bli duktiga. Jag har med mig två stridsbåtsbesättningar med tre man i varje samt en Trossbåt  med fyra mans besättning.

John Nilsson är kommendörkapten och representerar på denna övning Skärgårdsbataljonen, 43:e marina hemvärnsbataljonen i Göteborg.

– Vi övar med 434 kompaniet, det sk Stridsbåtskompaniet. i Skärgårdsbataljonen.

– En hemvärnssoldat gör mellan 4 och 13 avtalsdagar per år, beroende på vilken befattning man har. Den här övningen är även för vår personal främst en navigationsövning. Vi utbildar också en hel del ny personal. I snitt ligger vi denna helg på 35-40 personer som vi övar. Vi har tre stridsbåtar, tre gruppbåtar (mindre öppen transportbåt), två trossbåtar och ett stabsfartyg.

Ett föryngrat hemvärn idag

Hemvärnet har utvecklats mycket de tio-femton senaste åren. Både när det gäller förmåga och utrustning. Genomsnittsåldern har sjunkit betydligt och fler kvinnor tjänstgör idag i hemvärnet.

– Vår genomsnittsålder i kompaniet ligger på 35-40 år. Alla är mycket erfarna båtförare i vårt kompani, då de kommer från försvarsmakten och har genomgått den avancerade grundutbildning som finns där, berättar John Nilsson.

– Förutom att det förstås är viktigt för oss att öva så tycker vi att det är roligt att få synas och vara i den terräng vi ska kunna agera i. Är det så att man träffar på oss, så är man jättevälkommen fram och prata med oss. Om vi skjuter och bedriver verksamhet som är farlig så framgår det, men man ska inte vara rädd att prata med oss av intresse eller om det är något man vill lyfta. Hemvärnet har ju en väldigt folklig förankring då vår personal som övar max 13 dagar per år, har civila jobb på t ex Preemraff, skolor, sjukhus och lokala företag.

Försvaret saknar 55 miljarder

Försvarsberedningen, där alla partier ingår, föreslog i våras den ”största militära upprustningen sedan 40-talet”. Försvarsmakten blev häromveckan klar med sin analys av hur den kan genomföras.

– Enligt Försvarsmaktens analys saknas det sammanlagt 55 miljarder kronor fram till 2030. Det som händer när ekonomin inte räcker till är att man får skjuta verksamhet och investeringar framåt och

Försvarsmakten uppskattar att man kommer att ha klarat av tre fjärdedelar av försvarsberedningens ambitioner till 2030, konstaterade ÖB Micael Bydén.

Hur påverkar detta Amfibieregementet och Skärgårdsbataljonen?

– De 55 miljarderna påverkar inte den utbildning och verksamhet som vi bedriver idag i Amfibieregementet. Det är snarare då om vi ska öka och göra ännu mer, om vi ska utbilda ännu fler och utöka värnpliktsvolymerna det påverkar, säger Per-Johan Johansson.

– Hemvärnets del av försvarsbudgeten är förhållandevis liten. Numerärt är hemvärnet ungefär hälften av försvarsmakten om man räknar personer, men hemvärnet står procentuellt för en liten del av den totala budgeten. Jag har ingen annan uppfattning utan att vi kan fortsätta och öva som vanligt när det gäller Skärgårdsbataljonen. Frågor om att öka eller byta material ligger dock över mitt huvud och där är jag inte rätt person att kommentera, säger John Nilsson.

Hur påverkar detta Lysekil

– Det förslaget som nu är givet, där vill man ju återupprätta Amfibieregemente Amf 4 i Göteborg. Blir det så, då blir det en ökad militär närvaro i detta område. Sägandes det så finns det redan flera förband som övar kring Lysekilsområdet med tanke på Preemraff, Skredsviksbasen och själva samhället Lysekil och den infrastruktur som finns där. Så Försvarsmakten finns redan i Lysekilsområdet och det är ju också en av orsakerna till att vi övar här nu. Vi ska känna till hur terrängen ser ut och bl a öva att navigera där vi förväntas lösa en skarp uppgift.

– Just i det här området Grundsund, Lysekil och Smögen, där märker vi att det finns ett ganska brett intresse hos befolkningen för vad vi gör. Folk kommer ofta fram och pratar och det är ofta som vi har hjälp av civila. Både här i Lysekil och som t ex i Grundsund där vi ofta ligger förtöjda i hamnen, där vi hyr in oss på Vandrarhemmet och får utnyttja Grundsunds Båtklubbs lokaler, berättar  Per-Johan Johansson

– I och med svängningen i försvars- och säkerhetspolitiken tittar man mer på nationellt försvar igen och betydelsen av västkusten med Brofjorden och Göteborgs hamn. Det är högst uppenbart för politiker och militärledning idag att vi ska ha ett försvar här och det läggs mer och mer övningar på västkusten även med andra marina förband är våra. I Lysekilsbornas perspektiv, så oavsett vad som händer med försvarsbeslutet, så kommer det fortsätta finnas en militär närvaro och det kan komma att öka om ÖB Micael Bydén får som han vill, konstaterar John Nilsson.

Text & foto:

Margareta Anderberg

 

 

Publicerad:
Nyhetsarkiv