– Projektet kostar cirka 1,8 miljarder och är både tekniskt och ekonomiskt möjlig att bygga, samt samhällsekonomisk lönsam. Tanken är att den ska finansieras via avgifter och statliga medel, sade Per-Allan Olsson, konsult i samhällsplanering.
Ann Bjerdén Olsson, ordförande i NäringslivsCentrum, inledde och presenterade föreningen som är en politisk oberoende som jobbar för hela Lysekils kommun.
– Vi vill tillsamans med vår kommun förbättra och hitta bra lösningar för våra frågor kring näringsliv och infrastruktur. Den positiva attitydens makt är viktig i sammanhanget.
Föreningen bildades 2004 och ända sedan dess har man jobbat för en fast förbindelse över Gullmaren.
”Avgörande betydelse”
– Detta skulle få en avgörande betydelse för Lysekils framtid. Vi vet att det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, fastslog hon.
Per-Allan Olsson, konsult inom samhällsplanering, presenterade därefter planerna tillsammans med Anders Gunnarsson, Skaftö, med ett förflutet inom Orkla-koncernen.
De gav först en historisk tillbakablick.
– Från 1970-talets början till mitten av 1990-talet växte Lysekils befolkning stadigt. Sedan dess har befolkningen minskat med cirka 1200 invånare.
– Prognosen fram till 2025 visar att Lysekil kommer att fortsätta minska sin befolkning. Det som för näringslivet är det svåra är att i framtiden kunna rekrytera personal. Även kommunen kommer att få stora svårigheter att rekrytera personal med hög kompetens.
Lönsam för samhället
Per-Allan Olsson slog fast att en flytbro över Gullmarsfjordenär tekniskt och ekonomiskt möjlig.
– En sådan skulle också ha avgörande betydelse för Lysekils framtid och är samhällsekonomiskt lönsam.
Nordhordalandsbron på E39 norr om Bergen invigdes redan 1994 och är drygt 1600 meter lång. Salhusfjorden är ungefär 500 m djup vilket gjorde att man valde en flytande konstruktionslösning liknande det som används för flytande oljeplattformar.
Situationen påminner mycket om Gullmarn: djup fjord, ungefär samma längd (1800 meter) och väganslutningar till färjelägen/brofästen finns.
Kostar 1,8 miljarder
Preliminära beräkningar pekar på att en flytande bro över Gullmarsfjorden kostar cirka 1.8 miljarder kronor.
– Nordhordalandbron finansierades genom broavgifter och var helt betald redan efter 11 år! I Norge planerar man nu en ”Ferjefri E39” från Kristiansand till Trondheim. Norska erfarenheter visar på mycket stora samhälls-ekonomiska vinster av att ersätta färjor med broar. Flytande broar kommer sannolikt att användas på en del passager, eftersom flytbroar bl.a. har visat sig ha låga underhållskostnader ochbegränsad miljöpåverkan
I Sverige har Trafikverket ett uttalat uppdrag att ersätta färjetrafik utan att öka anslagsförbrukningen.
– Annorlunda uttryckt får man använda färjetrafikens driftspengar under kommande år för att bygga fasta förbindelser. Driften av Gullmarsleden kostar cirka 40 mkr per år. En bro sparar därför cirka 1 200 mkr på 30 år.
– Ny lagstiftning gör det möjligt att ta ut broavgifter för att finansiera investeringen. Sådana införs nu under 36 år på den nyligen invigda Sundsvallbron (E4) och under 42 år på Motalabron (riksväg 50). Gullmarsleden (Finnsbo-Skår) är en av landets mest trafikerade färjeleder, med störst andel tunga transporter av alla leder. Varje månad transporteras omkring 100 000 fordon. Redan denna trafikmängd skulle med en broavgift av t.ex. 20 kr per passage ge långt mer än 600 mkr på 30 år.
Broavgifter
Västra Götalandsregionens trafikstrategi beskriver de av regionen prioriterade vägstråken. Stråk nummer 5 går från Lysekil via Uddevalla, Trollhättan, Lidköping och Skövde till Karlsborg.
– En bro över Gullmarsfjorden för 1 800 mkr som finansieras av inbesparade färjekostnader 1 200 mkr och broavgifter 600 mkr ligger helt vid sidan av ”normala” väganslag och konkurrerar inte med övriga regionalainfrastrukturprojekt, sade Per-Allan Olsson.
– En bro ger 170 kr tillbaka på varje satsad 100-lapp sett som samhällsekonomisk investering. Då tar man med effekten på bl.a. trafikekonomi/olyckor, restidsförkortning, snabbare godstransporter, förbättrad kollektivtrafik och de betydande regionalekonomiska effekterna närLysekil blir en integrerad del av Trestads och Göteborgs-regionens arbetsmarknader.Det är egentligen lika självklart som att knyta ihop Göteborg, Lerum och Alingsås.
Läs mer i papperstidningen
