– Stora delar av Sveriges elnät börjar bli gammalt och nu måste elnätet föryngras, byggas ut och anpassas till nya krav, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen Sverige i ett pressmeddelande.
Elnätspriserna höjs i år med i snitt elva procent, det visar en kartläggning av Nils Holgersson-gruppen. Det är den största ökningen på 30 år. I Munkedal och Sotenäs höjs avgiften mer än rikssnittet, 15,1 procent. Lysekil lämnar elnätspriset på 2023 års taxenivå.
I Västra Götaland är det Mölndal som gör den största höjningen med 35,5 procent, men trots det ligger kommunen under rikssnittet i pris. I pressmeddelandet skriver Nils Holgersson-gruppen att prishöjningen möjliggörs av att Energimarknadsinspektionen utökat elnätsbolagens intäktsramar mellan 2024–2027.
– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar, säger Rikard Silverfur, ordförande i Nils Holgersson-gruppen.
Nils Holgersson-gruppen är en sammanslutning av flera bostadsorganisationer och består av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
I ett pressmeddelande från Energiföretagen Sverige kommenterar branschorganisationen årets Nils Holgersson-rapport:
– Stora delar av Sveriges elnät börjar bli gammalt och nu måste elnätet föryngras, byggas ut och anpassas till nya krav, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen Sverige.
Vidare skriver de att elnäten är ett naturligt monopol, där avgifterna regleras av Energimarknadsinspektionen, och att hur mycket ett elnätsföretag får ta ut i avgifter påverkas av faktorer som nätets ålder, terräng och kundunderlag.
– Investeringarna i vårt elnät måste göras för att det ska fortsätta vara robust och leveranssäkert. För utan elnät, ingen utbyggd elproduktion och ingen elektrifiering. Därför har omfattande investeringar genomförts de senaste åren och fortsätter de närmaste åren. Det handlar om 30 miljarder kronor per år som ska investeras. Elnätsföretagen strävar alltid efter kostnadseffektiva lösningar och framtidens tariffer syftar samtidigt till att ge kunderna större möjlighet att påverka de egna kostnaderna, säger Tomas Malmström.
Energiföretagen svarar också på kritiken mot dagens regleringsmodell och framhåller vikten av väl genomarbetade förändringar.
– Energibranschen ska klara av att möta nya krav från ett samhälle som elektrifieras, då behövs en intäktsreglering som ger rimliga avgifter för kund, behåller ett robust och leveranssäkert elnät och skapar förutsättningar för att bygga ut elnätet i den omfattning som klimatomställningen kräver, avslutar Tomas Malmström.
