Anders Henriksson, konsult på CoreChange AB i Göteborg, har besökt Rotary i Kungshamn och talat om det digitala paradigmskiftet. Anders är född och uppväxt i Hunnebostrand.

”Digitalt paradigmskifte påverkar människan, tekniken och affärer”

IT-konsulten Anders Henriksson föreläste i Kungshamm

2023-07-19 Anders Henriksson har besökt Rotary i Kungshamn och talat om det digitala paradigmskiftet. Han arbetar som konsult på CoreChange AB i Göteborg, men kommer ursprungligen från Hunnebostrand.

– Den digitala förändringen påverkar affärsverksamheten, människan och tekniken. Det påverkar vår vardag. Ett exempel kan vara bankverksamheten, flertalet av oss använder idag internetbanken och numera är de flesta bankkontor stängda om man inte beställer tid, inledde Anders Henriksson.

– Ett annat exempel är parkeringsavgifter som betalas med digitala appar. Systemet är sårbart, förra sommaren fick COOP stänga eftersom det inte gick att betala.

Henriksson sa dock att de flesta system kan använda flera vägar, så om en blockeras väljer datan en annan väg.

Som en s-kurva

Henriksson visade hur i stort sett all förändring och utveckling rör sig som ett S. En S-kurva. Det går nedåt ett tag i början, det finns motstånd både hos den enskilda människan och företag. Företag begränsas av att de tror att kostnaden blir för hög. Både människor och företag kan också uppleva ett hot och en rädsla för att förändras. Efter ett tag vänder dock kurvan uppåt och utvecklingen sker och så småningom omfattar den alla.

– Idag går denna utveckling relativt snabbt – det handlar kanske om något eller några år. Detta kan jämföras med när hästvagnar ersattes med bilar. Från att den första bilen producerades tills att bilen var det naturliga fortskaffningsmedlet för de flesta tog det 75 år.

Lagstiftningen långsam

– Tekniken går fort idag, men lagstiftningen hänger inte alltid med. Ett exempel är att regioner inte har samma journalsystem, varken inom samma region eller mellan olika regioner. Detta är tekniskt möjligt, men den lagstiftning som krävs finns ännu inte. Det finns inte heller någon samordning från riksdag och regering vilket gör att kommuner och regioner själva prövar sig fram. Även en del företagsledningar förstår inte vad som händer.
– Människan kan ses som konstant medan tekniken varierar. Detta kan leda till ett digitalt utanförskap, vilket för en del människor innebär att de saknar tillgång till världen.
Henriksson framförde att det viktiga för organisationer är att de tar ett steg i taget. När det första steget är befäst är det dags för nästa steg.
– Vi är inne i ett klassiskt paradigmskifte och det går fort.

Henriksson tog fram tre begrepp:
a) digitisering (information sker digitalt)
b) digitalisering (man gör samma sak som man har gjort innan, men gör den digitalt)
c) digital transformation (man ändrar det man gjort tidigare)

Ett exempel på c) var att man inte längre köper en bil utan hyr den det antal timmar man behöver bil. Bilen hyrs digitalt.
Han kom också in på begreppet AI. Enkelt kan man säga att det är stora datamängder som samlats in och kan användas. AI används idag när det gäller att diagnostisera malingt melanom. Man har samlat i en stor mängd data om hur sjukdomen ser ut och genom att jämföra en persons ”fläckar” kan datorn avgöra om fläcken är ofarlig eller malign.

”Snäv AI används i dag”

Det vi använder idag är snäv AI, som innebär att stora datamängder är insamlade och kan bearbetas av en dator.
Nästa steg kallas generell AI och där är vi ännu inte och sista steget betecknade Henriksson som Science fiction.
Även AI väcker frågor: Hur tar vi hand om och skyddar datamängderna? Är vi i händerna på den insamlade datan eller hur är vi kritiska? Kanske måste vi ändra vissa saker, kan elever och studenter fortfarande examineras med inlämnade uppgifter eller måste vi återgå till kontrollerade salsskrivningar och/eller muntliga tentamina?

Text och bild: Britta Wingård

Publicerad: Uppdaterad:
Nyhetsarkiv