Därför säger kommuntoppar nej till näringslivets krav

”Trafikverket bör betala förstudien – inte våra skattebetalare”

2021-06-15 Kommunalrådet Jan-Olof Johansson (S) vill ha en fast förbindelse över Gullmaren. Det vill även oppositionsrådet Ronald Rombrant (Lysekilspartiet).
Ändå säger båda nej till näringslivets önskemål om att anslå 2 miljoner i budgeten till en förstudie när det gäller Gullmarsbron.

– Jag är positiv till en fast förbindelse över Gullmaren. Att höja vägstandarden på väg 161 skapar bättre kommunikationer till våra grannkommuner och förbättrar förutsättningarna för arbetspendling. En fast förbindelse över Gullmaren kan ytterligare förbättra förutsättningarna, säger Jan-Olof Johansson.
Huvudfrågan handlar om hur man ska klara att finansiera en fast förbindelse.
– För att klara finansieringen krävs en ändring av finansieringsreglerna eller att staten skjuter till investeringsmedel, säger Jan-Olof Johansson.
– Jag jobbar för att brofrågan ska prioriteras i regionens infrastrukturplanering och för att region- och riksdagspolitiker ska lyfta de frågor som handlar om regler för finansiering.

Varför är inte Du som kommunalråd och socialdemokrat inte positiv till att kommunen lägger 2 miljoner till en förstudie när det gäller fast förbindelse över Gullmaren? Förstudien stöds av Leader (med EU-bidrag) och medel från Företagarna, samt av NäringslivsCentrum, där kommunen ingår som en part? Många anser att just en fast förbindelse över Gullmaren är enskilt största och viktigaste frågan för Lysekils kommun i ett framtidsperspektiv.
– Jag anser också att förbindelsen över Gullmaren är viktig, men det hjälper ju inte att lägga två miljoner av kommunens skattepengar på en studie när vi inte har en fungerande lösning på hur man ska finansiera byggandet av själva bron. Den studie det är tal om här betalas normalt av det statliga Trafikverket, men de vill inte genomföra studien som läget är nu, svarar Jan-Olof Johansson.

Finns inte dessa pengar någon annanstans i kommunen?
– Det finns inga pengar över någonstans utan då får man ta de från någon annan verksamhet. Vi kämpar som de flesta kommuner med att få ekonomin att gå ihop men hade vi haft några pengar över hade jag helst satsat dem på skolan.

Hur ska kommunen kunna vända trenden med negativ befolkningsutveckling?
– En växande arbetsmarknad är en nyckelfråga för befolkningsutvecklingen, inte minst genom att se till att det finns goda förutsättningar för befintliga företag att växa. Attraktiva boendemiljöer är också viktigt för att man ska flytta hit och bra skolor så att man vill flytta hit med hela sin familj, avslutar Jan-Olof Johansson.

Oppositionsrådet Ronald Rombrant, gruppledare för Lysekilspartiet, håller med kommunalrådet när det gäller näringslivets uppvaktning om att kommunen ska vara med och finansiera 2 miljoner till en förstudie om Gullmarsbron.

– Vi har fått veta att det inte brådskar ta fram denna åtgärdsvalsstudie, vi kan alltså behandla denna fråga i en god ordning. Det ligger på oss förtroendevalde att hantera skattebetalarnas pengar så klokt och effektivt som möjligt, säger han.

Vill du som oppositionsråd ha en fast förbindelse över Gullmaren?
– En fast förbindelse över Gullmarn skulle innebära ett lyft för Lysekil. Restiden till och från Uddevalla och Trollhättan – där vi har mest arbetspendling och behov av godstransportlösningar – skulle kortas väsentligt. Det skulle innebära en regionförstoring, det vill säga att en fast förbindelse över Gullmarn ska ses som en tillgång för hela Västra Götalandsregionen, svarar Rombrant.

Om du är positiv, hur jobbar du då för att driva frågan?
– Främst har vi arbetat genom Fyrbodals kommunalförbund, som i sin tur gör inspel i regional plan.

Är du som oppositionsråd och företrädare för ett av de största politiska partierna alltså inte beredd att lägga 2 miljoner till en förstudie när det gäller fast förbindelse över Gullmaren?
– Det som det handlar om är en så kallad åtgärdsvalsstudie, som Trafikverket normalt tar fram och bekostar. Enligt Västra Götalandsregionen kostar den 2-3 miljoner att genomföra.Eftersom det inte är någon panik kan vi i ordnade former göra en mindre förstudie till en tiondel av kostnaden, alltså några hundra tusen kronor, för att få svar eller vägledning när det gäller några av de större frågorna. Det finns några frågor som är helt avgörande för en fast förbindelse och som med mindre medel låter sig besvaras. Ekonomin är den första frågan, som kalkylerna ser ut idag går dessa inte ihop. Den andra frågan är att den fasta förbindelsen går genom Gullmarns naturreservat, som tillika är ett Natura 2000-område. En tredje fråga kan vara vad folk och företag är beredda att betala för att komma över Gullmarn, någonstans går det förstås en gräns. Om förstudien visar att kalkylerna går att få ihop, om förstudien visar att reservatsbestämmelserna inte utgör något hinder och om bropengen är på en rimlig nivå, då tycker jag att kommunen ska satsa de 2-3 miljonerna som krävs för en fullskalig åtgärdsvalsstudie. Ett bättre beslutsunderlag går inte att få. Viktigt är då att den håller en sådan kvalitet att den sedan kan tjäna som ett grundunderlag för att bygga den fasta förbindelsen.

Finns dessa pengar någonstans i kommunen?
– Jo, det gör det, men det handlar om prioriteringar. Vi får spara på andra områden.

Hur ska kommunen kunde vända trenden med negativ befolkningsutveckling?
– Det är en stor och komplex fråga. Det är sorgligt att vi under de senast åren inte har haft framme detaljplaner för bostäder. Då hade invånarantalet idag varit högra. I våra grannkommuner – inte minst i Uddevalla – har det byggts väldigt mycket, men vi får hoppas att efterfrågan trots detta finns kvar när vi är framme med våra detaljplaner. Vi har många gamla detaljplaner för sommarstugeområden. Vi vill satsa på att uppdatera dessa så att det går att bo i husen året runt. Inte minst handlar det om att lösa problem med vatten och avlopp.

– Sedan handlar det givetvis om jobbtillfällen; företagarna som är verksamma här måste ges bästa förutsättningar för att växa. Vi måste också höja beredskapen när det gäller verksamhetsmark, inte minst måste vi utveckla den mark vi har nära vatten, en konkurrensfördel vi har som måste utnyttjas så långt det bara går, avslutar Ronald Rombrant.

Publicerad: Uppdaterad:
Ahlbin Gustafssonahlbin@lysekilsposten.se0523-667081
Nyhetsarkiv