Kyrkovalet har ofta kommit att kallats för det bortglömda valet. Lysekilsposten träffade nyligen representanter i Kyrkofullmäktige i Lysekils pastorat för att ta reda på lite mer om valet och hur viktigt är det att vi röstar?
För att få rösta ska man vara 16 år fyllda och medlemmar i svenska kyrkan. Kyrkovalet är liksom i politiken vart fjärde år.
Sammantaget röstar medlemmarna i svenska kyrkan i tre olika nivåer; kyrkomötet, stiftsfullmäktige och till Kyrkofullmäktige för Lysekils pastorat.
Kyrkomötet och Stiftsfullmäktige är ett för hela Sverige och här kan man rösta på olika nomineringsgrupper. De motsvarar ungefär partier i de allmänna valen.
Bara en lista i Lysekil
I Lysekil finns det bara en lista under namnet Lysekils pastorat, det vill säga att man inte kan rösta på enskilda partier eller på andra intressegrupper.
– Vi har hört synpunkter på det här inte skulle vara demokratiskt. I Lysekil är det svårt som det är att få ihop namn till en lista, men finns det intresserade som vill skapa en egen lista så är det fritt fram, förklarar Ann-Sofie Ellbrant.
En annan viktig del i röstningen är att man använder sina tre kryss.
Det finns risker med att inte sätta kryss för att man är nöjd med listan och toppnamnen. Kryssen räknas och får då inte favoriterna kryss, hur de än ligger till på listan, så kan de bli förbisprungna.
Uppmanar alla att använda tre kryss
– Vi uppmanar alla till att använda sina tre kryss, påpekar gruppen.
Var får man information om vad representanterna man kan rösta på vill med kyrkan?
– Det är svagheten med vårt system. Vi har inget gemensamt forum där vi kan nå ut med information om vad varje kandidat står för, utan vi representerar oss själva, förklarar Ann-Sofie.
Lysekilsposten kommer att presentera alla de kandidater på listan som själva väljer framträda med en kortare text med deras hjärtefrågor och visoner.
Det är ett viktigt arbete som vilar på Kyrkofullmäktiges ledamöter.
– Budgeten är det stora som ska fördelas och ju färre medlemmar desto mindre pengar får vi att röra oss med när allt blir dyrare, förklarar Elisabeth Larsson.
Budgeten och fastigheter är tunga poster i kyrkofullmäktige.
– Det handlar om att få en budget i balans där vi måste se över kyrkans fastigheter.
– När det gäller fastigheter är det företrädelsevis i Bro och Brastad som vi måste göra oss av med fastigheter, men även i Lysekil på sikt, förklarar gruppen.
”Inga förhastade beslut”
Samtidigt när kyrkan gör sina fastighetsaffärer har de mycket att ta hänsyn till.
– Vi vill inte ta förhastade beslut och vi vill inte trampa på människor, samtidigt som vi måste komma någonstans. Det måste fungera i framtiden – ekonomiskt och det måste skapa bra arbetsmiljöer för personalen, påpekar de.
Gruppen anser inte att man behöver vara aktiv även om varje person som på något sätt vill vara aktiv välkomnas.
– Man kan också vara medlem för att man tycker att vi gör ett bra jobb i samhället. Även om kyrkan varit stängd för allmänheten i och med pandemin så har det ekumeniska arbetet fortgått, det upphör aldrig, liksom kyrkans engagemang i samhället, för de svaga och mest utsatta, förklarar de.
En annan stor del som får medborgarna att ändå stanna kvar i Svenska kyrkan är de traditionella ceremonierna; runt julen med olika evenemang samt dop och vigslar.
Förtidsröstning
Från den 6 september kan man förtidsrösta varje dag på Utsikten (pastorsexpeditionen i Lysekil) förutom söndagar.
Mötesplatsen i Brastad håller öppet två torsdagar med förtidsröstning.
Vart man ska rösta på själva valdagen den 19 februari står på röstkortet. I Lysekil är det på Arken, Brastad öppnar upp Mötesplatsen och i församlingshemmen på Skaftö, Lyse och Brodalen.
– Vi vill att ni röstar och visar att ni vill ha kyrkan kvar. Det är ett viktigt val vi står inför: hur vill ni att kyrkan ska vara och var ska den finnas?
