Gullmarsfjorden är en av fjordarna som ingår i studien från Göteborgs universitet. Stora mängder kol begravs i fjordsedimenten. Foto: Thomas Andersson

Bohusfjordar effektiva kolfällor

2024-06-25 Fjordarna i Bohuslän fungerar som effektiva kolfällor oavsett om bottnarna är syrerika eller inte.
Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs universitet.

Stora mängder växtdelar singlar ner till bottnen i Bohusläns fjordar där de bildar sediment. På det viset begravs organiskt kol, som annars hade bidragit till försurningen av haven och till växthuseffekten. När växtdelarna exponeras för bland annat syrgas påbörjas en nedbrytning av det organiska kolet till oorganiskt kol som kan lösas till kolsyra i vattnet. Tidigare har forskningen antagit att det är syrehalten i bottenmiljön som avgör hur effektivt kolet kan fångas in, men mätningar i tre fjordar i Bohuslän visar att syrehalten spelar mindre roll.

Samma mönster i tre fjordar
– Vi valde tre fjordar med olika syrehalter i bottenvattnet och för dessa fjordar verkar det som att mängden partiklar som sedimenterar är så hög att syrgasens inverkan på nedbrytningen blir låg, innan materialet begravs, säger Per Hall, professor emeritus i marin biogeokemi vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien som publicerats i JGR Biogeosciences.
Gullmarsfjorden, Byfjorden och Hakefjorden visar upp samma mönster i sedimenten. Stora mängder organiskt kol lagras in och nedbrytningen går med samma hastighet vare sig det är växtdelar från land eller hav som landat på bottnen.
– Det är också en ny kunskap. Längst in i fjordarna är andelen terrestra (landlevande) växtdelar större i sedimenten än längre ut i fjorden, närmast tröskeln. Men som kolfälla fungerar fjorden ungefär lika bra överallt, oavsett det organiska materialets ursprung säger Per Hall.

Publicerad: Uppdaterad:
Nyhetsarkiv