UngsidanDet är tomt. Det går inte att ta till sig. Lyckan återvände på någotvis till de skogar du och jag inte riktigt kunde nå. Tårarna har inte kommit än, och jag gråter inte på insidan. För jag har inte förstått. Du är borta. Hatet rann längs sidorna, du lämnade mig. Och jag kände mig så dum. Läs mer
UngsidanMaja satte dit det sista björklövet som behövdes i kransen, och såg sedan på sitt verk. Med ett leende tittade hon på sin fina, lurviga hund som låg bredvid henne i det höga gräset. "Vad tycker du, Kurt? Visst blev den väl bra?" Hunden gav till ett skall och Maja skrattade. Hon sträckte sig lite framåt mot Kurt som lyfte sitt lilla huvud mot henne. Läs mer
Ungsidan"Du får inte jaga utan du ska stanna hemma och passa barnen", säger Kove bestämt till Sinja och tar upp sitt leksakspjut som består av en smal, rak pinne med en trubbig flintaspets. Sinja lägger armarna i kors över bröstet och rynkar den babysläta pannan. "Jag vill också jaga", säger hon surt. Läs mer
UngsidanSnart är han här. I väntan på att han ska komma blickar hon ut över det stora vattnet. Där finns så mycket rörelse, aldrig blir hon mätt. På honom. Hon följer vinden från havet blåsa upp mot hennes fönster och genom trädet utanför det. Några trofasta löv kämpar och håller sig ännu kvar på de höstdrabbade grenarna. De var gröna när de först träffades, fulla av liv, nu är de torra och spruckna. Hennes tankar klättrar upp och ner för den så sköra men oumbärliga siluetten som ståtligt reser sig mot den grå himlen. Det börjar mörkna. Läs mer
UngsidanHemma på väggen, precis ovanför datorn, hänger ett foto från studenten på min gamla klass Ek3b. Väldigt ofta tittar jag på kortet i några sekunder, ler, lutar mig tillbaka i stolen och tänker tillbaka på den underbara perioden vi hade tillsammans. Gymnasiet var en underbar tid. Läs mer
UngsidanFrida nämnde lite förbigående igår på lunchrasten att hon vissa dagar bara längtar bort härifrån. Hon suckade sådär småfånigt, log och tittade ut genom fönstret på den grådaskiga hösthimlen. Som om hennes önskan bara var på lek; en liten smågullig dröm om den rosenskimrande framtiden i den vackra storstaden långt bortom... Vissa dagar? Tänk att bara längta bort vissa dagar, lite då och då. Att längta, och ändå kunna le. Att längta, och samtidigt se ut mot den verklighet som faktiskt är våran. Att överhuvudtaget klara av att hålla ögonen öppna. Läs mer
LP tar pulsen på de politiska partierna inför valet!
KLICKA HÄR >>
TIDNINGSBUD SÖKES till distrikt i Lysekil.
Arbetet pågår ca 1 timma
4 dagar i veckan.
Lämplig ålder 13 år
Ring Caroline 66 70 92
eller skicka ett mejl >>