Vad hände med önsketrädet?

2014-10-23 En dag i september inför valet 2014 stod det ett önske­träd fullt med lappar inne i Sotenäs kommuns entré.
Trädet kom från Region­teater i Väst med ett projekt som kallas Boost som är ett samarbetat med skol­ungdomar i Västra Götaland, i det här fallet med sjunde klass på Sotenässkolan. På varje lapp fanns önskningar från elev­erna inför framtiden.

Trädet har fortfarande inte kommit i jord och svaret på varför har Mikael Sternemar (FP) som är den som fått förtroendet att ansvara för trädet.
– Vi kommer att ha med trädet på Oktobermässan i Kungshamn, sedan har vi inte heller bestämt var trädet ska planteras. Det är viktigt att ungdomar kan komma till tals i frågor som berör deras framtid och detta är ett sätt. Därför är det viktigt att vi diskuterar vad vi vill med trädet. Är detta det bästa sättet för ungdomarna att komma till tals eller finns det bättre sätt, frågar sig Mikael.

Sammanfattat alla lappar

Mikael har sammanfattat alla lappar och sett till att alla önskemål i trädet kommit ut till alla som sitter i utbildningsnämnden och även till oppositionsrådet Britt Wall (S) och kommunalrådet Mats Abrahamsson (M).
Olika alternativ när det gäller planteringen har föreslagit. För det ska planteras, det är avsikten.
– Vi är inte helt överens. Ett alternativ som dryftats är att det ska stå utanför kommunhuset för att politikerna ska bli påminda om ungdomarna och deras önskemål. Ett annat är att trädet planteras uppe vid skolan, för att eleverna ska kunna fylla på trädet allt eftersom det växer, berättar Mikael.

Sotenäselever vill vara med och kunna påverka sin vardag

Tanken med trädet är det faktum att högstadie­ungdomar inte har någon riktig politisk makt och ingen rösträtt, men likafullt påverkas de av alla beslut som fattas.
Kan och får eleverna vara med att påverka i Sotenäs kommun? Vad tycker de själva, vill de ha mer att säga till om? Det var frågor som Lysekilsposten vill­e ha svar på.

Svaren får vi med Maja Wolf, Tova Rokicki, Moa Mattsson, David Alexandersson som går i sjunde klass på Sotenässkolan. De träffade tillsammans med sin SO-lärare Jan Klemetz, politikern Mikael Sternemar för att diskutera trädets framtid och deras möjligheter att kunna påverka i kommunalpolitiken.

Hända mer efter skolan

För visst har eleverna förslag och synpunkter för hur Sotenäs ska kunna bli en bättre kommun för ungdomar.
Men det var kanske inte de förslagen som kom med i träden. Det var inte alla förslagen som var på kommunal nivå. Men om man begränsar och ser till vad faktiskt
Sotenäsungdomarna skulle kunna vara med och påverka så var aktiviteter ett populärt förslag, man önskar att det skulle hända mer efter skolan.
Gruppen höll med om att det behövs hända mer efter skoltiden.
De ville se fler alternativa aktiviteter till fotbollen och ridningen som är så stor, att kommunen satsar mer på den. David påpekade att det behövdes satsas mer även utanför de större tätorterna.
– Jag tränar fotboll i Bovallstrand och där finns det ingen belysning över planen och därför kan vi inte träna så länge som vi skulle vilja. Det finns belysning i Kungshamn, kanske vi också skulle kunna få det, påpekade han.

Påverka Sotenäs framtid

I klassrummet med Mikael diskuterades också om trädet var rätt forum för framtiden eller finns det andra bättre sätt att kunna påverka.
Idag har inte ungdomarna någon chans att spontant och direkt kunna påverka Sotenäs framtid. Det som då kom upp på mötet och diskuterades var om eleverna skulle vara
intresserade av en ungdomsfullmäktige eller något liknande.
Och det var något som eleverna tyckte lät intressant och trodde många skulle vara intresserade av. Något som gladde Jan Klemetz.
– Vi har haft en ungdomsfullmäktige tidigare, som lades ner. Nu har faktiskt mitt parti drivit det här med att vi ska försöka ha ett ungdomsråd, vilket jag hoppas på, säger Mikael.

Jan frågar: Skulle det vara kopplat till fullmäktige på något sätt som någon slags beredande remiss­instans, eller hur går tankarna?
– Kanske snarare till kommunstyrelsen. Vi har idag pensionärsråd och kommunala rådet för tillgänglighetsfrågor, som har en direkt möjlighet att påverka politiken, förklarar Sternemar.
Han fortsätter:
– Sedan tror jag det är viktigt att man får en spridning med en grupp med olika åldrar. Jag tror det måste vara ett tvärsnitt, alltså representanter från högstadiet och gymnasiet. Kanske två elever från varje årskurs.

FN:s Barnkonvention

Jan och eleverna tyckte det lät intressant och Jan påpekade att det faktiskt står i FN:s Barnkonventions stadgar. ”När vuxna fattar beslut som rör barn ska de se till ”barnets bästa”. Det betyder att de vuxna alltid ska tänka på vad som är bra för barn och ungdomar samt hur beslutet kommer att påverka dem”.

Publicerad:
Gabriel Berndtssongabriel@lysekilsposten.se0523-667085
Nyhetsarkiv