”Den negativa spiralen är bruten för Lysekil”

När fullmäktige hade möte på torsdagskvällen var det delårsrapporten som diskuterades mest. Debatten förlöpte sakligt och utan ”kraftuttryck” och att fullmäktige skulle fortsätta att ha dessa spelregler markerade ordförande Sven-Gunnar Gunnarsson (S) tydligt likt en domare vid mötets början.
Kommunalrådet Mats Karlsson (M) inledde debatten.
– I stort kan vi konstatera att vi skött oss bra gentemot budget, men det finns ju saker som vi har problem med. Periodens resultat pekar på ett plus på 14,8 miljoner, vilket är en förbättring på 2,3 miljoner jämfört med 2013.
Hjälp från ovan
Han underströk att kommunen fick hjälp från ovan i form av återbetalning av AFA-premier under 2012-13.
– Vi fick 15 respektive 10 miljoner från AFA under dessa år som förbättrade resultatet. Hade vi inte haft de pengarna, så hade vi haft en budget i obalans. Går man ytterligare ett år tillbaka så tog regeringen beslut om ökade statsbidrag.
– Men nu kan vi konstatera att vi av egen kraft har åstadkommit det här resultatet. Det ska vi ta till oss och vara nöjda med, fastslog Mats Karlsson.
Han berättade även att kommunen har sjösatt en ny typ av redovisningsmetod vad gäller avskrivning vid investeringar.
”Får inte slarva
bort pengarna”
– Tidigare har det varit så att när vår fastighetsenhet gjort renoveringar av våra fastigheter har man lagt den kostnaden på driften. I somras lade vi t.ex. ett nytt golv i Kronbergshallen. Den typen av investeringar ska inte ligga på driften, utan det är en investering som ska kunna skrivas av. Då förflyttar man alltså detta resultatet från drift till investeringar och det innebär i förlängningen att vi kommer att ha ett bättre resultat. I storleksordningen handlar det om 3-4 miljoner i resultatförbättring.
– Vi måste dock vara observanta när vi har större avskrivningar framåt i tiden att vi inte slarvar bort pengarna och äter upp dem, för då kommer det surt efteråt. Därför måste man, om man har ansvar, försöka beta av den skulden man har.
Mats Karlsson påpekade att skulden som belastar skattekollektivet för två år sedan låg på 250 miljoner.
– Den skulden har vi lyckats beta av till 206 miljoner fram till delårsrapporten. Efteråt har vi skrivit av ett lån på 21 miljoner, så just nu är vi nere på 185 miljoner. Vi har alltså städat ganska rejält under 2013 och 2014.
Richard Åkerman (M), som är fullmäktiges 2-e vice ordförande, klargjorde att det var den breda överenskommelsen i den så kallade 5-partigruppen som låg till grund för de positiva saker som nu har hänt med ekonomin.
– Det som har hänt är att vi ha gått från en lånekarusell, vi har börjar återbetala lånen och kommit på en helt annan väg än tidigare, från 250 miljoner till 185 miljoner i skuldbörda vilket är en stor förbättring. Vi  har även ett bättre resultat än vad budget säger. Eget kapital har ökat, vilket påverkar soliditeten som är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Visst finns det mer saker att jobba med, framför allt de två nämnderna som går minus, vård- och omsorgsnämnden och gymnasienämnden.
Bättre än budgeterat
Ronald Rombrant (LP.nu) konstaterade att man får glädja sig över att det är ett bättre resultat än vad som var budgeterat.
– Men vi ska även ha klart för oss vad som ligger bakom resultatförbättringen. Det handlar dels om reavinster vilket är en engångsintäkter. Vi har stora utmaningar inom de sociala nämnderna och gymnasienämnderna.
– För att stärka ekonomin är det av största vikt att resultatet stabiliseras runt två procent av skatteintäkterna och generella statsbidrag. Här har vi en ordentlig resa framför oss innan vi är på de här nivåerna. Trots de resultaten vi ser så räcker det alltså inte.
Rombrant hänvisade till kritiken från revisorerna.
– De skriver: ”Vi bedömer därför att delårsrapporten i detta avseende inte uppfyller syftet att ge fullmäktige möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av den samlade kommunala verksamheten”.
– Det var exakt samma anmärkning som gjordes ett år tidigare, den 31 augusti 2013, konstaterade Rombrant, som tyckte att fullmäktiges presidium borde sätta sig ned och prata med revisorerna.
Sjukskrivningarna ökar
Rombrant var även orolig för att sjukskrivningarna ökar.
– Sjukfrånvaron i Lysekils kommun ökar anmärkningsvärt mycket. Den är på 7,7 procent, jämfört med 5,5 procent förra året. Detta tycker jag kommunstyrelsen borde ta på allvar.
Enligt statistiken så är de diagnoser som utgör flest sjukfall psykiska sjukdomar (64 procent), muskel- och skelettdiagnoser (24 procent) samt tumörer (3 procent). Kvinnorna har en högre ökning än män och den grupp där sjukskrivningarna ökar mest är kvinnor över 50 år. Kommunen följer rikets utveckling där det sker en ökad sjukfrånvaro och de psykiska diagnoserna ökar mest.
”Har ett samband”
Yngve Berlin (KP) kom med en annan infallsvinkel i debatten som väckte eftertanke.
– Att kommunerna är satta under press hoppas jag att varenda en i Lysekils kommun förstår. Kommunerna har ansvar för huvudparten av den offentliga sektorn och detta ska sättas i relation till minskande skatteunderlag i småkommunerna. Man löser det inte genom att sänka sig hela tiden för att anpassa sig till en usel ekonomi. Det gör folk redan hemma med låga inkomster. Vi har ju ett socialt ansvar för invånarna. Jag tycker att det är jätteviktigt med ekonomin. Det vet alla människor som inte har ekonomisk sorglöshet. Men hur är det med sjukskrivningarna? Kan det inte vara så att det har ett samband med kraftiga besparingar? Kan det vara så att den sociala budgeten ligger minus på grund av att det finns en verklighet? Vi diskuterar nästan aldrig sådana saker här. Gör vi det, så är det någon slags kosmetika som snabbt rinner av.
– Sedan vill jag poängtera att höjd kommunalskatt ska gå till verksamheter, inte till att amortera lån.
Boviks skola spelar in
Lars Björneld (FP) gladdes över resultatet och ansåg att även hans parti skulle få en viss kredit.
– Det är naturligtvis väldigt skönt att vi har fått ett så bra resultat och att det är bättre än tidigare. Men det är lite fel om man säger att alla förbättringar hände efter hösten 2013, för tittar man på vilka saker som bidragit till ett bättre resultat så ser vi bland annat omstruktureringen av skolan vilket innebar att vi kunde sälja Boviks skola och sedan har alla i kommunen bidragit till ökade skatteintäkter. Vi har alla bidragit till det här resultatet.
Kommunalrådet Jan-Olof Johansson (S) påpekade att det finns mycket att ta tag i framåt.
– När det gäller gymnasiet visste vi redan för ett år sedan att det var obalans i ekonomin. När det gäller vård- och omsorgsnämnden så har vi också en del att jobba med.
Mats Karlsson (M) vädjade om brett samförstånd.
– Vi ska inte sticka under stol med att vi har saker att jobba med, men vi har även saker att glädjas över. Kan vi alla i den här fullmäktigesalen jobba tillsammans mot gemensamma mål så kommer vi att klara det. Jag skulle önska att vi hade ett gemensamt överskottsmål på tre procent. Om en månad ska vi ta beslut om budgeten och då hoppas jag att vi kan komma överens om ett överskott på minst 20 miljoner. Sedan om vi kan leva upp till det under 2015 är en annan sak. På sikt ska vi ha förändrat situationen för Lysekils kommun märkbart, det har vi gjort till stora delar bakåt i tiden. Låt oss försöka ta till oss detta samtliga så ska vi nog lösa de problemen som finns i Lysekils kommun.
”Negativa spiralen bruten”
Inge Löfgren (MP) som sitter med i 5-partigruppen, som sedermera blev 3-partigruppen, och som nu ingått ”äktenskap” med (LP.nu) och (KD), tog till orda.
– Det är glädjande att den negativa spiralen är bruten. Jag får hålla med Mats Karlsson och de som var med i 5-partiöverenskommelsen att det är viktigt att få ordning på ekonomin och komma in på rätt väg igen. Detta arbetet har gett resultat.
– Verksamheterna får inte kosta mer än intäkterna. Därför höjde vi skatten, men tyvärr användes inte de dryga tio miljonerna att gå till saker som diskuterades då. Det får vi ta till oss.
– Vi kan även fundera över hur stort överskottsmål vi ska ha, två eller tre procent är stor skillnad. Vi har många dyra hyresavtal som vi måste se över, vi måste också investera i många bra saker till nytta för alla. I och med att styrräntan sjunkit så är det så att Sverige ska satsa för att få fart på ekonomin. Det är inte bara Lysekil som befinner sig i en svår ekonomisk situation. Vi har deflation idag i Sverige och det sätter också sina spår i kommunens ekonomi.
– Vi har många frågor att diskutera de närmaste åren. Jag hoppas vi kommer att ha en stor och bra diskussion de närmaste åren och att alla vi 31 ledamöter som sitter här gör sitt yttersta för att få ekonomin på rätt väg.
”Tacka skattebetalarna”
Ann-Charlotte Strömwall (FP) tyckte att man skulle tacka invånarna i Lysekil för resultatet.
– Det är många som vi ska tacka för det här resultatet, inte minst skattehöjningen som folk stod utanför stadshuset och bad om. Folket ville att skattehöjningen skulle gå riktat till grundskolan och musikskolan. Jag såg inte ett enda plakat där det stod: ”Betala våra lån”. Men okey, den här situationen är glädjande för allihopa.
Strömwall var kritisk mot uppdelningen av socialnämnden, men glad över att beslut har tagits om en återgång till det gamla igen.
– Det interna köp och säljkonstruktionerna av hemtjänsten måste avvecklas snarast. Det finns så mycket som vi behöver återta. De som är de skyldiga var de som sade att det var bra att dela på socialnämnden. Det var dåligt. Det som är bra att var att fullmäktige enades om att slå ihop socialnämnderna igen. Om vi hade sagt nej till hemtjänst och hemsjukvård för att pengarna tagit slut som vi fick från individ- och myndighetsnämnden, hur hade det sett ut då? Vi har alltså utfört hemtjänst och hemsjukvård utan täckning och då får man stå med ”dumstruten” på. Så är det bara.
– Vi har dubbelt i ambulanser, vi har jättedyra kostnader för mat som fullmäktige har bestämt. En konsekvens av ett beslut i fullmäktige gör att vård- och omsorgsnämnden får väldigt höga kostnader. En annan konsekvens av ett beslut i fullmäktige är höga bilkostnader. Bilarna räcker inte till och man hyr extra bilar. Jag tro man kan koppla det till brandkårsutryckningar. Ibland får vi höra att vi har ”noll koll”. Det är inte så roligt att vara fritidspolitiker och höra sådant, när saker och ting är beslutat av fullmäktige.
”En miljon i bilkostnader”
Siw Lycke (C) höll med Strömwall:
– Tyvärr kan vi inte vända underskottet under resterande del av året. Ann-Charlotte Strömwall nämnde bilorganisationen. Kan bara berätta att enbart servicen på våra bilar kostar cirka en miljon per år. Sedan har det tillkommit en massa kringkostnader runt byggnationen av Stångenäshemmet. Vi har även en individ som kostar tre miljoner kronor på ett år.
Christina Gustafsson (S):
– Det finns en hel del som vi behöver förbättra. Vi har en stor förbättringspotential och ständiga förbättringar är det som behöver styra oss hela vägen. Det är inte bara pengar, utan även innehållet i verksamheterna som är det viktiga.
– Då är det väldigt roligt att se en klar förbättring inom individ- och myndighetsnämnden när det gäller antalet individer som minskar på institution. En sak som oroar mig mycket är studieresultaten på grundskolan, och även på gymnasiet. Om man ser på grundskolan, så är det roligt att se att man har tagit tag i problemet och analyserat orsakerna. En del av orsakerna står vi enbart för själva, vilket innebär att vi kan påverka resultatet. Det är det som vi ska fortsätta göra. Stödet till rektor är oerhört viktigt för att det ska fungera bra.
Rapporten godkändes
Kommunfullmäktige beslutade att godkänna rapporten, att uppmana nämnder och styrelser att under resterande del av året arbeta för att budgetramarna hålls, samt att uppmana nämnder och styrelser att i fortsättningen noggrant följa de anvisningar som upprättas vid varje uppföljningstillfälle.
Ahlbin Gustafsson
0523-667083
ahlbin@lysekilsposten.se